EU:s avtal med Kanada är klart

Den 15 februari godkände Europaparlamentet det nya frihandelsavtalet mellan EU och Kanada. Det betyder att större delen av avtalet kan börja tillämpas inom kort, kanske redan den 1 april. För att hela avtalet ska träda ikraft krävs att samtliga EU-länders parlament godkänner det, vilket kan ta flera år. Framför allt är det regler om investeringsskydd som får vänta.

För det svenska jordbrukets del innebär avtalet lägre tullar i Kanada för svenska exportprodukter som ost, godis, choklad, bröd, kakor, cider och fettblandningar. EU:s jordbrukskommissionär ska leda en handelsdelegation till Kanada den 1-3 maj i år. Företag och producentorganisationer som vill vara med i delegationen kan anmäla sitt intresse till kommissionen.

Läs mer på kommissionens sidor om avtalet

Läs mer om handelsdelegationen till Kanada

/Fabian Nilsson

Publicerat i handel | Lämna en kommentar

Säg din mening om framtida CAP

EU-kommissionen genomför just nu en webb-baserad enkät där allmänhet, företag och intresseorganisationer inbjuds att säga sin mening om hur CAP kan förändras för tiden efter 2020. Det är viktigt att så många som möjligt deltar i undersökningen även från Sverige. Inför förra CAP-reformen kom det bara in en handfull svar från Sverige.

Du hittar enkäten en bit ner på den här webbplatsen.

/Bengt Johnsson

 

 

Publicerat i CAP2020, Okategoriserade | Lämna en kommentar

EU satsar på handel med Kanada

Den nya livsmedelsstrategin talar mycket om att främja exporten och få betalt för svenska mervärden. En stor och rik marknad som skulle kunna vara intressant är Kanada.Kanada.jpg

Handelsavtalet mellan EU och Kanada träder snart i kraft och EU:s jordbrukskommissionär ska leda en handelsdelegation dit den 1-3 maj. Alla företag och producentorganisationer är välkomna att anmäla sitt intresse för att delta i delegationen.

Läs mer i vår nyhet

/Annelie Rosell

Publicerat i Exportfrämjande | Lämna en kommentar

Måste utehöns verkligen ha varit ute?

Ägg som märks med ”frigående ute” ska komma från hönor som har fri tillgång till rastgårdar utomhus.

Det finns dock ett undantag. Om det finns risk för att hönsen får en smittsam sjukdom (som fågelinfluensa) så måste man stänga dörrarna och hålla hönsen inne. Deras ägg märks dock fortfarande som ”frigående ute” i högst tolv veckor.

Många länder i EU har drabbats av fågelinfluensa denna vinter. I Sverige stängde vi dörrarna om utehönsen i mitten av november och det betyder att undantaget upphör i mitten av februari. Eftersom smittorisken fortfarande finns kvar så kan vi inte släppa ut hönsen nu och äggen måste därför snart märkas om till ”frigående inne” istället, om inte reglerna i EU:s handelsnormer för ägg ändras.

Det kostar mer att producera ägg från frigående höns utomhus än från höns som hålls inomhus. Konsumenterna betalar därför ett högre pris för ägg från höns som varit ute. Då är det bra om de verkligen får vad de betalar för. Å andra sidan drabbas producenterna om de inte får det högre priset när de säljer äggen. Det finns en risk att ägg från utehöns försvinner permanent från sortimentet, på grund av den ekonomiska osäkerheten för producenterna vid återkommande smittsamma sjukdomar. Ekohöns måste också ha möjlighet att gå ut, men det finns inte en strikt tidsgräns för hur länge ekohönsen kan stängas in vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.

Efterfrågan på ägg från utehöns har ökat kraftigt de senaste fem åren, men dessa ägg utgör fortfarande en mycket liten del av den totala äggproduktionen i Sverige.

äggproduktion.png

Läs mer om fågelinfluensa i Sverige.

Läs mer om fågelinfluensa i Europa.

Läs mer om äggmärkning. 

Publicerat i ägg, konsumtion, produktion | Lämna en kommentar

Godare tomater kan vara på väg

körsbärstomater.jpgNew Scientist redogör idag för en studie om hur man kan få tomaterna att smaka bättre. En amerikansk studie har identifierat de molekyler som bidrar till tomaternas doft och smak, och har sedan hittat de genvarianter som avgör om tomaten producerar mycket eller lite av just de molekylerna.

Det visade sig att alla moderna tomatsorter innehåller genvarianter som producerar få av de här molekylerna. Den goda nyheten är att smakligare anlag finns kvar i andra tomatsorter, så odlare borde kunna återinföra dem i kommersiella sorter. Enligt artikeln skulle det inte heller leda till att avkastningen blir nämnvärt sämre, eftersom molekylerna förekommer i så små mängder.

Samma metod skulle enligt artikeln kunna användas även för en del andra frukter och grönsaker.

Läs artikeln i New Scientist här

/Katarina Johansson

 

Publicerat i nyheter, trädgård | Lämna en kommentar

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Det finns många olika sätt att mäta hur mycket kött vi äter. Man kan till exempel mäta slaktvikten, eller försäljningen i detaljhandeln, eller vad vi faktiskt lägger på tallriken.

Det finns inget rätt eller fel i detta. Vilken siffra man bör använda beror på vad man är intresserad av. Om man vill veta om svenskarna äter mer eller mindre kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar så bör man titta på vad vi har på tallriken. Om man vill få en uppfattning om huruvida svenskarna äter mer eller mindre kött än andra länder så bör man istället använda slaktad vikt, eftersom det finns jämförbara siffror på denna nivå för många länder.

köttkonsumtion.png

Här kan du läsa mer om köttkonsumtionen:

Marknadsbalanser för olika köttslag

Vår webbsida om köttkonsumtion

/Åsa Lannhard Öberg

Publicerat i kött, konsumtion | Lämna en kommentar

Rekordstor spannmålsproduktion och nya regler för finansiell handel

Världsproduktionen av spannmål beräknas bli rekordhög för 2016/17. Även om EU kommer att få en lägre skörd detta år så har skörden i andra större producentländer ökat, framförallt i USA, Brasilien, Ryssland och i Indien. Detta och andra frågor diskuterades på Jordbruksverkets årliga branschmöte för spannmål.

Ökad produktion under åren kombinerat med mindre konsumtionsökningar ger en årlig lageruppbyggnad i världen som nu också beräknas bli rekordstor. De totala spannmålslagren 2016/17 uppgår till ca 507 miljoner ton, vilket ungefär motsvarar världens totala konsumtion under ett kvartal.

bild.pngFigur 1. Produktion, konsumtion och lager av spannmål i världen.

Källa: USDA

Högre produktion och större lager påverkar i sin tur priserna på världsmarknaden, det finns ett visst samband mellan lagernivå och spannmålspris. Detta illustreras av nedanstående figur där t.ex. höga lagernivåer i förhållande till konsumtionen i slutet av 1990-talet innebar att världsmarknadspriset var lågt. Under perioden 2000 – 2008 var förhållandet omvänt med stigande priser och lägre lagernivåer.

bild 2.pngFigur 2. Vetelager i förhållande till konsumtionen i världen samt priset på vete i USA (SRW).

Källa: IGC

Andra frågor som diskuterades på branschmötet var bland annat det nya regelverket för finansiell handel där även handeln med råvaruderivat ingår. Det övergripande regelverket har medlemsländerna redan enats om. Just nu pågår arbetet med att utforma detaljerade regler för den finansiella handeln. EU-kommissionen och medlemsländerna är ännu inte helt klara med detta men vid årsskiftet 2017/18 ska det kompletta regelverket vara på plats. I Sverige är det Finansdepartementet och Finansinspektionen som har ansvar för reglerna och att dessa efterlevs.

De nya reglerna har sitt ursprung i G20-möten under 2012. Där enades deltagarna om att försöka skapa mer tydlighet i den finansiella handeln samt att försöka komma till rätta med allt för stor prisrörlighet på börserna. Det sistnämnda anses av vissa skapa osäkerhet om prisbildningen, vilket i sin tur kan försvåra att långsiktiga investeringar genomförs inom jordbrukssektorn.

Exempel på nya åtgärder inom regelverket är t.ex. ökade rapporteringskrav även för den handel som sker utanför börserna, att fler råvaruderivat ska omfattas av reglerna samt att begränsningar av antalet positionsinnehav för varje aktör införs.  Den kritik som har framförts från olika håll har framförallt handlat om att det finns en uppenbar risk reglerna är alltför restriktiva så att möjligheten till t.ex. prissäkring av olika råvaror försvåras.

\Patrik Eklöf

 

Publicerat i Konkurrenskraft, Okategoriserade, Vegetabilier | Lämna en kommentar