Dansk export av griskött till Sverige minskar

Uppgifter från Landbrug & Födevarer i Danmark visar att exporten av griskött och bearbetade produkter av griskött (bland annat korv) till Sverige minskade med drygt tio procent första kvartalet 2017 jämfört med samma period förra året. Under samma period var den totala danska exporten i stort sett oförändrad, uttryckt i exporterad kvantitet. Det är främst exporten av styckningsdetaljer som minskat.

En viktig förklaring till att exporten minskat är att prisgapet mellan svenskt och danskt griskött har minskat. Statistik från EU-kommissionen visar att producentpriset på griskött för närvarande är drygt 5 procent högre i Sverige jämfört med Danmark. I början på året var prisskillnaden drygt 25 procent. Det beror främst på att priset i Danmark gått upp men även till viss del på lägre pris i Sverige. Stark efterfrågan på griskött globalt sett har givit Danmark, som är starkt exportberoende, möjlighet att höja priset.

En annan viktig observation som kan göras utifrån den danska handelsstatistiken är att cirka 10 procent av den danska grisköttsexporten går till Storbritannien. När Storbritannien lämnar EU kommer det troligen att innebär sämre villkor för denna export. Dansk slakteriindustri behöver därför att vidta åtgärder i syfte att mildra effekterna av Brexit. Det är inte osannolikt att Danmark kommer att bearbeta den svenska marknaden ännu mer än tidigare för att kunna öka exporten.

/Bengt Johnsson

Publicerat i kött, Konkurrenskraft, konsumtion, priser, produktion | Lämna en kommentar

God tillgång på jordgubbar i midsommar

De tidigare prognoserna som förutspått god tillgång på svenska jordgubbar till midsommar står sig. Det finns mycket bär i de svenska fälten som kommer att plockas dagarna innan midsommar. Det fina vädret de senaste dagarna driver på produktionen. Dessutom kommer det att finnas bär under en stor del av sommaren.

Jordgubbarna kommer successivt eftersom odlarna kan driva fram vissa fält tidigare med hjälp av fiberduk. De fält som täckts med dubbel fiberduk är nu slutplockade, medan produktionen i de fält som täckts med enkel fiberduk har passerat produktionstoppen. Nu börjar dessutom stora fält som inte täckts alls att skördas. Dessutom har man olika sorter som mognar vid olika tidpunkt. Sammantaget ger detta god tillgång på bär.

De sorter som framför allt kommer att säljas denna vecka är Honeoye, Rumba och Sonata. Honeyoye, en av de de mest odlade sorterna i Sverige, har mörkt rött fruktkött medan Rumba (också en mycket odlad sort) och Sonata är något ljusare. Längre fram kommer de senare sorterna Malwina, Faith och Florens att skördas.

Bären smakar allra mest om de har rumstemperatur när man äter dem. Bildningen av aromämnen minskar nämligen i lägre temperaturer.

Trevlig midsommar!

/Kristina Mattsson

Publicerat i Okategoriserade, trädgård, handel, konsumtion | Lämna en kommentar

Svensk produktion och förbrukning av kött ökade första kvartalet 2017

Jordbruksverket har precis publicerat marknadsbalanser för kött och ägg där årets första kvartal jämförs med samma period 2016. Produktionen av alla köttslag och av ägg ökade. För nöt-, gris- samt får- och lammkött är ökningen den första på kvartalsbasis sedan mer än ett år tillbaka. Produktionen av matfågel och ägg har ökat successivt under en längre period.

1.png

Även vår totala förbrukning av kött ökade med knappt 3 procent, och det är liksom tidigare förbrukningen av matfågel som står för den största ökningen. Kvartal 1 i år förbrukade medelsvensken 12,6 procent mer matfågel än samma period året innan. Det är främst den växande svenska produktionen som ligger bakom förbrukningsökningen, inte importen. Detta trots larm om ökad förekomst av campylobacter i svensk kyckling. Även förbrukningen av griskött ökade något, medan den minskade för övriga animalieprodukter.

2.pngAndelen svenskt kött och svenska ägg av förbrukningen steg under perioden, vilket tyder på ett ökat intresse för svensk mat hos svenska konsumenter.

Här kan du ta del av de svenska marknadsbalanserna för kött och ägg.

/Åsa Lannhard Öberg

Publicerat i ägg, handel, kött, Konkurrenskraft, konsumtion, produktion | Lämna en kommentar

EU-parlamentet gick emot sitt jordbruksutskott – förbud mot växtskyddmedel på ekologiska fokusareler införs.

Ärt.jpg

Det blir förbjudet att använda växtskyddsmedel på de vanligaste så kallade ekologiska fokusarealerna (EFA), från och med 2018. EU-parlamentet röstade i tisdags för att godkänna förbudet som beslutats av EU-kommissionen.  För att få ut en del av jordbrukarstöden från EU ska lantbrukare ha en viss andel ekologiska fokusarealer. Parlamentets jordbruksutskott ville att man skulle förhindra förbudet men fick alltså inte gehör för sina idéer.

Frågan har redan röstats igenom i Ministerrådet. Sverige har under beredningen varit tveksamma till miljönyttan i framför allt att förbjuda bekämpning i ekologiska fokusarealer med kvävefixerande grödor då vi ser en risk att dessa ersätts med alternativ som innebär en mindre miljönytta, till exempel träda.

Parlamentets beslut ska sättas i ett sammanhang där ordföranden Antonio Tajani tidigare i veckan förordade att EU:s budget skulle omprioriteras ”från stora jordägare till säkerhet, immigration, ungdomsarbetslöshet och klimatförändringar” och där växtskyddsmedelsförbudet ses som ett sätt att bidra till att legitimera jordbruksstöden ur miljösynpunkt.

/Marie Törnquist

Bild: Martin Sjödahl

 

 

 

Publicerat i Direktstöd, Okategoriserade, Vegetabilier | Lämna en kommentar

Brexitmöte med livsmedelsindustrin – osäkerhet är budskapet

UD anordnade på onsdagen ett möte rörande hur Brexit kommer att påverka svensk livsmedelsexport. Handelsminister Ann Lindes budskap var att det kommer att råda en stor osäkerhet framöver och att förutsättningarna för handel kommer att försämras av Storbritanniens EU-utträde. Förutsättningarna för att få en ”mjukare” Brexit har dock stärkts efter valet i Storbritannien och detta ser regeringen som positivt eftersom det kan betyda lägre murar i handeln.

Elisabeth Backteman, statssekreterare på Näringsdepartementet hade ett liknande budskap och framförde att regeringskansliet arbetar mycket aktivt med att främja svensk livsmedelsexport. Ett budskap var att det finns en ambition att tillsätta fler lantbruksråd, det lantbruksråd som tillsatts i Peking har snabbt gett positiva resultat.

En panel med Oatley, Absolut och Livsmedelsindustriernas chefekonom Carl Eckerdal framförde att förtagen är tvungna att mycket konkret planera för hur de ska hantera konsekvenserna av Brexit. Det kan till exempel bli aktuellt att flytta viss produktion till Storbritannien för att säkra fortsatt marknadstillträde. En svårighet är naturligtvis att ingen idag vet hur ett framtida avtal med Storbritannien kommer att se ut.

Samtliga talare tryckte på Storbritanniens betydelse som exportmarknad och många förde fram den succé som svensk cider har gjort på andra sidan Nordsjön. En mycket stor andel av svensk ciderexport går dit. Jordbruksverkets GD Leif Denneberg konstaterade att handeln mellan Sverige och Storbritannien till stor del består av att vi byter ädla drycker över Nordsjön, på importsidan dominerar whiskyn. Han konstaterade vidare att en viktig faktor i handeln är närheten. Om vi rensar statistiken från vidareexport av norsk lax, som är en stor post, så är Norge främsta exportdestination följt av Danmark och Finland med Storbritannien på sjätte plats. Och Storbritannien kommer att ligga kvar i vår närhet även efter ett EU-utträde.

Generaldirektörerna för såväl Jordbruksverket som Livsmedelsverket tryckte på betydelsen av att det är viktigt att olika tillstånd, licenser och godkännanden kan ges så snabbt och smidigt som möjligt vid handel med Storbritannien också efter utträdet. Myndigheterna arbetar generellt på att samordna information, förenkla kontrollverksamheten och se till att varor flödar så smidigt som möjligt över gränserna.

Slutligen berättade Maria Varnauskas från Business Sweden om Storbritanniens betydelse som exportmarknad. Business Sweden kommer att bistå de företag som exporterar till Storbritannien med olika främjande aktiviteter.

Dagen kan sammanfattas med att det finns fler frågor än svar inför det brittiska EU-utträdet. Det kommer inte att bli lättare att handla över Nordsjön i framtiden. Men, att det går att handla med länder även om handelsavtal och regler lämnar en hel del i övrigt att önska, det om inte annat är vår handel med Norge ett bevis på.

/Kristina Mattsson

Publicerat i Exportfrämjande, Konkurrenskraft, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nya regler för skolmjölk

 

 

Från och med den 1 augusti 2017 gäller ett nytt regelverk för skolmjölksstödet. Stödet riktar sig till förskolor och skolor . Det gäller skolor som drivs av kommuner, landsting/regioner, staten och privat.

 

För dig som brukar ansöka om stöd är de största nyheterna:

  • Du ska i början av varje hösttermin föranmäla att du vill vara med.
  • Du behöver bara ansöka om utbetalning av stödet en gång per läsår.
  • Du kan söka stöd för mjölk, både laktosfri och vanlig mjölk.
  • Stödbeloppet kommer att variera från år till år.

Att stödbeloppet kommer att variera beror på att Sverige, enligt de nya reglerna, får en budget på drygt 8,4 miljoner euro per skolår. Stödbeloppet per kilo mjölk kommer att vara beroende dels av växelkursen och dels av antalet elever som deltar i skolmjölksprogrammet det aktuella skolåret.

Du kan hitta mer information om de nya reglerna på Jordbruksverkets webbplats.

/Eva Jirskog

 

Publicerat i konsumtion, mjölk, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vet vi hur mycket som är svenskt?

Vi får ofta frågor om hur självförsörjande Sverige är på livsmedel. Det finns inget enkelt svar på den frågan, men man kan komma en bit på vägen.

mp040420-10.jpgEtt sätt är att se hur stor andel av det som vi totalt sett använder i Sverige också producerats här. I juni 2016 publicerade vi för första gången siffror om detta för bland annat kött, mejeriprodukter samt frukt och grönsaker. Nu publicerar vi en uppdaterad version med siffror för 2015 (matpotatis och socker) och 2016 (övriga jordbruksprodukter).

Metoden vi använt för att räkna fram siffrorna är inte särskilt exakt. Utan du kan använda andelarna för att se i vilken riktning trenden går snarare än att se exakt hur stor andelen är för olika produkter.

Utifrån kortanalysen kan man konstatera att trenden ser olika ut för olika produkter. Den svenska marknadsandelen är fortsatt ganska stabil för ägg, socker och matpotatis, medan den varierat mellan olika spannmålsslag samt olika frukter och grönsaker. Bortsett från matfågel tappar däremot svenskt kött, samt mejeriprodukter, andelar till konkurrenter utomlands.

Vill du veta mer så kan du läsa hela kortanalysen här.

/Fredrik Woods och Camilla Burman

Publicerat i ägg, kött, konsumtion, mejeri, produktion, trädgård, Vegetabilier | Lämna en kommentar