Färska marknadsrapporter om kött, ägg och mejeri

Jordbruksverkets årliga rapporter som beskriver marknaden för animalier, det vill säga kött, mejeri och ägg, har nu publicerats. I de här marknadsrapporterna hittar du diverse statistik som visar hur produktion, förbrukning, konsumtion, priser och handel utvecklats – främst i Sverige men även inom EU och globalt. Rapporterna domineras av tabeller och figurer, men de bjuder även på kortfattade beskrivningar och analyser av marknadsutvecklingen. Det perfekta underlaget för dig som vill ha enkel och snabb information om exempelvis hur många kor det finns i Sverige, hur mycket kyckling vi importerar eller hur många kilo kött vi äter varje år! Du hittar rapporterna på Jordbruksverkets webbplats, klicka in på den sektor du är intresserad av till vänster så finns marknadsrapporten i PDF-format till höger.

kött.png

Efterfrågan på information om vår köttkonsumtion har växt och därför finns en utförlig beskrivning av olika typer av konsumtionsstatistik för kött på vår webbplats. Den här informationen är nu uppdaterad med siffror för 2018.

/Åsa Lannhard Öberg

Annonser
Publicerat i handel, kött, Konkurrenskraft, konsumtion, priser, produktion | Lämna en kommentar

Jansons på påskbordet? – Djupdykning i potatisstatistiken

Svensk potatisodling har uppmärksammats mycket under veckan som varit, i allt från ATL till Text-TV och P4 Extra. Det är därför intressant att djupdyka lite i potatisstatistiken om hur produktion och konsumtion förändrats över tid.

Som grafen nedan visar har arealen matpotatis i Sverige minskat från 30 000 hektar en runt 15-16 000 hektar sedan 1981. En halvering av arealen på 36 år är mycket, men det är inte den gröda som upplevt den största relativa arealminskningen.Areal matpotatisFigur 1. Potatisarealen utveckling, 1981-2017. Källa: Jordbruksverket.

Sedan 1981 har åkerarealen i Sverige överlag minskat med 13 %. De grödor som uppvisar en positiv arealutveckling är höstraps, höstvete och vårvete (128 %, 88 % och 17 %, respektive). Matpotatisarealen har minskat snabbare än arealen i stort, men inte snabbast. 2017 var matpotatisarealen 46 % av vad den var 1981, medan vissa grödor, såsom vårraps och vår- och höstrybs nästan helt försvunnit. Potatisarealen verkar därmed ha sått sig relativt bra i konkurrensen gentemot andra grödor.

arealindex

Figur 2. Grödor med negativ arealutveckling 1981-2017. (Höstrybs är borttaget på grund av höga värden i början på 90-talet som försvårar läsningen. 2017 låg var arealen 0,26. Källa: Jordbruksverket.

Åren efter EU-inträdet minskade potatisproduktionen i Sverige i en snabb takt, för att sedan stabiliseras kring runt 550 000 hektar matpotatis, som figur fyra visar. Att den totala produktionen inte minskat mer när arealen potatisodling minskat beror på att hektaravkastningen ökat, vilket kompenserat för arealbortfallet.

Totalskör och hektarskörd matpotatis

Figur 3. Totalskörd och hektarskörd av matpotatis, 1965-2017. Källa: Jordbruksverket.

Tillväxttakten i hektarskörd kunde ha varit högre om inte eko-odlingen ökat så mycket som den gjort. Eko-odlingen har ökat med 1 000 hektar på tio år, från att utgöra 4 till 11 % av den totala odlingsarealen. Med en genomsnittlig hektaravkastning på 20 ton/ha för ekologisk odling och 32 ton/ha för konventionell odling innebär den ökade eko-odlingen att totalskörden är 12 000 ton mindre, allt annat lika.

Konsumtionsmönstret för potatis har förändrats över tid. Som syns nedan äter vi allt mindre bordspotatis men desto fler livsmedel som innehåller processade potatis, såsom färdig pommes och mos. Andelen svensk potatis i beredda produkter är mellan 60 – 70 %, medan den är mellan 90 – 100 % för vanlig bordspotatis. När vi då konsumerar mer beredda produkter drivs den totalt svenska marknadsandelen nedåt.

Konsumtion potatis

Figur 4. Konsumtion och svenska marknadsandelar. Källa: Jordbruksverket.

Glad påsk!

/Gustaf Svenungsson

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Delredovisning – förslag till åtgärder i ny handlingsplan

Jordbruksverket och Tillväxtverket har i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder till en ny handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin 2020-2022.

20190315_143343.jpgÅtgärderna ska bidra till att uppnå målen inom livsmedelsstrategins tre strategiska områden, Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. Den 27 mars lämnades en delredovisning till Näringsdepartementet och vår slutredovisning ska lämnas den 19 juni år 2019.

En viktig utgångspunkt i vårt arbete har varit att möta behoven av ett hållbart livsmedelssystem och hur man kan genomföra en långsiktigt hållbar omställning. Det finns en stor potential i den svenska livsmedelssektorn. Exempelvis är företagen i ett internationellt perspektiv både miljö- och klimateffektiva. Det är en stor möjlighet för de svenska företagen att skapa hållbara mervärden som konsumenter är beredda att betala för, både nationellt och internationellt. Den styrka som finns i landsbygden till exempel genom upplevelser kopplade till naturen ger också möjligheter till utveckling i sektorn. Även svenska konsumenters mottaglighet för nya trender och vanor ger en bra grund för förändring framöver.

Konkurrenskraften i livsmedelskedjan har dock försämrats mellan 2011-2016 och då framförallt inom primärproduktion och livsmedelsindustri. För att vända denna utveckling krävs stora och framåtsyftande satsningar inom det strategiska området Kunskap och innovation. Trots att Sverige anses vara ett med land med en hög grad av innovation och digitalisering inom olika branscher gäller inte detta livsmedelssektorn generellt. Vår behovsanalys visar att det även behövs satsningar inom de strategiska områdena Regler och villkor samt Konsument och marknad. Dessutom behövs tvärgående åtgärder som omfattar alla tre strategiska områden. Till nästa handlingsplan förordar vi en nivå på anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja på minst 300 miljoner kronor per år. För att få ett kraftfullt genomförande behöver även annan finansiering öronmärkas till livsmedelssektorn från olika fonder, program och andra relevanta anslag inom övriga utgiftsområden. Sammanfattningsvis föreslår vi följande åtgärder:

Tvärgående åtgärder
Vi föreslår en satsning på 60 miljoner kronor årligen från anslag 1:15. För att stärka genomförande, koordinering, kommunikation och uppföljning av strategin föreslår vi att uppdrag lämnas till en samordnande myndighet. Vidare föreslår vi att handlingsplanen förlängs till 2025 och att åtgärder i landsbygdsprogrammet samt havs och fiskeriprogrammet bidrar till livsmedelsstrategins mål. Det regionala arbetet med livsmedelsstrategin samordnas och förstärks.

Regler och villkor
Vi föreslår en satsning på 60 miljoner kronor årligen från anslag 1:15. Vi föreslår att företagsperspektivet och främjandet stärks i myndigheternas ordinarie arbete genom uppdrag i instruktioner och regleringsbrev. Vidare föreslår vi åtgärder för ökad transparens i regelgivning samt regelanalyser från ett företagsperspektiv. Vi föreslår även fortsatt arbete med digitalisering för att effektivisera olika typer av tillståndhantering, kontroll och tillsyn. Åtgärder föreslås också för att säkerställa produktionsresurser exempelvis vattenhantering inom jordbruket.

Konsument och marknad
Vi föreslår en satsning på 60 miljoner kronor årligen från anslag 1:15. Inom detta område föreslår vi åtgärder för offentliga måltider, matsvinn, upphandling och nyckelhålsmärkning. Vidare föreslår vi åtgärder som bidrar till ökad export såsom exportprogram för små och medelstora företag, regionala exportprogram och livsmedelsansvariga på exportmarknader.

Kunskap och innovation
Vi föreslår en satsning på 120 miljoner kronor årligen från anslag 1:15. Vi föreslår en kraftig långsiktig satsning på behovsmotiverad forskning och på ökad innovation och inkubation samt andra kompetenshöjande åtgärder. I nästa forskningsproposition är det viktigt att livsmedelsforskningen prioriteras och att det görs satsningar på framtidens mat. Det behövs en fortsatt delfinansiering av Sweden Food Arena. Åtgärder i landsbygds- samt havs och fiskeriprogrammet ska genomföras som bidrar till målen i detta strategiska område.

/Andreas Davelid

 

Publicerat i livsmedelsstrategin, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Utbyte med Brasilien om minskat svinn och ökad resurseffektivitet

En delegation med forskare och intressenter inom matsvinn och resurseffektivitet besökte Jordbruksverket den 3 och 4 april. De gästade ett möte inom matsvinnsnätverket SaMMa med omkring femtio deltagare från branschen, organisationer, forskare, myndigheter och Näringsdepartementet. Värdefulla kontakter togs och skillnader och likheter diskuterades inom frågor som rör kvalitet, produktionsmetoder, affärsrelationer, konsumentaspekter och betydelsen av samarbeten i livsmedelskedjan.

Likheter är bl.a. hur vi människor fungerar som konsumenter men också vid samarbeten om gemensamma frågor. Att en stor del av den svenska frukt och grönt-sektorn är organiserad i producentorganisationer är en skillnad som är en fördel i Sverige jämfört med Brasilien. Likaså våra regelbundna kvalitetsmöten där aktörer och myndigheter diskuterar och hittar lösningar för olika utmaningar relaterat till kvalitet och svinn. Systemet med returlådor var något som Brasilianarna tog intryck av eftersom detta minskar stötskadorna på frukt och grönsaker eftersom man då inte behöver hälla över produkterna i en ny låda.
Brasilien har däremot mer erfarenhet av att jobba med matdonationer vilket är något som Sverige behöver titta mer på framöver. Deras forskning inom mätningar av svinn och förluster i primärproduktionen är något som vi också kan ha mer utbyte kring framöver.

Besöket leddes av Naturvårdsverket som har ett samarbete med denna grupp från Brasilien och tillsammans har gjort flera olika besök med myndigheter, forskningsinstitut etc under lite drygt en vecka.

WP_20190404_10_54_23_Pro

Bild. Representanter från Embrapha (ett statsägt forskningsföretag inom jordbruk), Sao Paolo kommun, Fundacao Getulio Vargas (ett av Brasiliens största universitet), Abrelpe (Brasiliens motsvarighet till Avfall Sverige)och CCAC (Climate Clean Air Coalition), Borås Universitet samt Karin Lindow och Kristina Mattsson på Jordbruksverket och Anita Lundström och Elisabet Kock på Naturvårdsverket.

Publicerat i Agenda 2030, Hållbar mat, konsumtion, matsvinn, Okategoriserade, produktion | Lämna en kommentar

Årlig utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin

Jordbruksverket har i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter göra en årlig uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

I går lämnade vi 2019 års rapport om ”Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2019” till NäringsRA19_9departementet. Rapporten publicerades idag  i Jordbruksverkets rapportserie .

I rapporten studeras konkurrenskraftens utveckling under perioden 2011–2016 utifrån företagens lönsamhet. Lönsamheten påverkas av företagens produktivitet och förädlingsgraden i de produkter som produceras. Rapporten bekräftar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan ökad lönsamhet, ökad produktivitet och ökad förädlingsgrad i livsmedelskedjans alla led.

Förädlingsvärdet i livsmedelskedjan har ökat med 25 procent…

Ökningen var störst inom restaurang och livsmedelshandeln, medan livsmedelsindustrin och primärproduktionen har haft svagare tillväxt. Flera konsumtionstrender har bidragit till att efterfrågan på vissa svenska livsmedel har ökat, till exempel ökad efterfrågan på lokalproducerad mat och svenskt kött.

… men lönsamheten försämrades något under perioden 2011–2016
Trots att förädlingsvärdet har ökat har konkurrenskraften i livsmedelskedjan försämrats, framförallt inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin. Detta beror sannolikt på en jämförelsevis svag ökning av produktiviteten, som i sin tur är en följd av att satsningar på kunskap och innovation är förhållandevis låg i livsmedelskedjan. Fortsätter lönsamheten försämras kan man på lång sikt förvänta sig att produktionen minskar.

Konkurrenskraften stärks av en hållbar produktion                                                  Svensk livsmedelsproduktion är vid en internationell jämförelse miljö- och klimatvänlig. De totala konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser från livsmedelskonsumtion uppgick i Sverige till 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2016. 75 procent av de växthusgasutsläpp som orsakas av svensk livsmedelskonsumtion sker utomlands. Sverige är ett föregångsland när det gäller smitt- och djurskydd. Dessa aspekter av svensk livsmedelsproduktion bidrar sannolikt till att öka efterfrågan på svenska livsmedel och skapar mervärden som det finns en viss betalningsvilja för.

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål måste lönsamheten i primärproduktionen och livsmedelsindustrin stärkas
Rapporten visar att lönsamheten kan förbättras genom ökad produktivitet och förädlingsgrad, vilket i sin tur kräver satsningar på kunskap och innovation samt en god förmåga att tillgodogöra sig ny kunskap och nya teknologier. I regeringens handlingsplan för åren 2017–2019 finns kompetenshöjande åtgärder för att stimulera produktivitetstillväxt och förädlingsgrad i livsmedelsproduktionen. Det finns också åtgärder som främjar export av svenska livsmedel. För att livsmedelsstrategins mål ska nås behöver åtgärderna bidra till ökad konkurrenskraft i de led och branscher där behoven är som störst.

/Camilla Burman

Publicerat i ägg, ekologisk produktion, Exportfrämjande, fisk, handel, Hållbar mat, kött, Konkurrenskraft, konsumtion, livsmedelsstrategin, matsvinn, mejeri, mjölk, priser, produktion, socker, trädgård, Vegetabilier | 1 kommentar

Effekter av torkan sommaren 2018

Hela Sverige drabbades sommaren 2018 av extremt väder i form värme och torka, jordbruket var en av de näringsgrenar som råkade allra mesta illa ut. Uppskattningar över de totala kostnaderna för svenskt jordbruk pekar mot en total kostnad på någonstans mellan 6-10 miljarder kronor, det motsvarar hela ersättningen till eget arbete och kapital.

Torka-spannmål_Foto-Agneta-.jpg

Det extrema vädret under sommaren 2018 kommer att påverka svenskt jordbruk även under de kommande åren. Jordbruket är mer utsatt eftersom buffertar i form av lager och ekonomiska reserver är mindre än normalt.

Jordbruksverket har på regeringens uppdrag undersökt de långsiktiga effekterna av det extrema vädret sommaren 2018 samt lämnat förslag till åtgärder för att öka motståndskraften vid liknande situationer.

Effekter på längre sikt av torkan

Anpassningarna som gjorts har mildrat effekterna av torkan. Förbyggande investeringar i mark och utrustning, samarbete mellan jordbrukare, tillämpning av nya metoder är några av de åtgärder som mildrat effekterna av det extrema vädret under 2018. Den oro som fanns tidigare under året för omfattande utslaktningar med mera har inte blivit så allvarlig som befarats. På längre sikt finns det en grundläggande optimism bland jordbrukarna. När de kortsiktiga konsekvenserna har hanterats finns det en vilja att investera och utveckla företagen. Torkan 2018 bedöms därför inte på en övergripande nivå förändra produktionens inriktning och omfattning.

Rekommendationer för att ge ett motståndskraftigt jordbruk

Det behövs en långsiktig kunskapsuppbyggnad, satsningar på forskning och utveckling för att skapa förutsättningar för en långsiktigt konkurrenskraftig och hållbar jordbruksproduktion.

Det svenska lantbruket behöver anpassa sig för att förebygga negativa effekter av extremt väder. I den nya jordbrukspolitiken och i landsbygdsprogrammet/den strategiska planen blir det viktigt att välja åtgärder som stöder anpassningen till allt extremare väderhändelser och ökad hållbarhet i lantbruket.

Ökad medvetandegrad i samhället i stort om effekterna av extremt väder ger större möjligheter för berörda att göra rätt. Om alla har en samsyn om läget kan åtgärder som sätts in få ett effektivare genomslag och motverka ryktesspridning och oro.

Samverkan ger också möjligheter att snabbare ändra regler så att anpassningar kan göras så att effekterna av extrema vädersituationer kan begränsas.

Stabil lönsamhet på företagsnivå är den viktigaste faktorn för att det enskilda företaget ska vara motståndskraftigt. En god lönsamhet ger utrymme för förebyggande åtgärder som till exempel jordförbättrande åtgärder och lagerhållning samt en ekonomisk buffert. Det finns många olika orsaker till varför ett enskilt företag är stabilt men en framåtsyftande företagsledning är en viktig orsak.

/Bengt Johnsson

Publicerat i jordbrukspolitik, livsmedelsförsörjning, produktion, Vegetabilier | Lämna en kommentar

Vad händer med den svenska köttkonsumtionen?

I förra veckan redovisades att svenskarnas förbrukning av kött minskade under 2018. Det var andra året i rad som vi äter mindre kött generellt men framförallt mindre importerat kött. Den svenska importen minskade för alla köttslag. Detta innebär ett trendbrott efter flera decennier av mestadels ökad förbrukning. Anledningen till minskningen är till stor del kopplad till ett växande intresse för frågor som rör hållbarhet, hälsa och djurvälfärd.

Samtidigt som vi åt mindre kött ökade konsumtionen av andelen svenskt kött och detta ledde till en produktionsökning för alla köttslag utom matfågel. Produktionen av nöt-, gris och lammkött ökade med mellan 3,6 – 6,5 procent under året, varav lammköttsproduktionen ökade mest procentuellt.

Även om torkan sommaren 2018 har påverkat svenska lantbruk negativt har effekterna av densamma blivit mindre än befarat. Det grillförbud som infördes under sommaren medförde att försäljningen av kött och matfågel tillfälligt stannade av under en period vilket ledde till ökad lagerhållning. De ökade lagren bör senare ha sålts ut till lägre priser.

bild.jpg

Läs mer i Jordbruksverkets pressmeddelande, som du hittar här.

/Sara Sundelius

 

Publicerat i ekologisk produktion, handel, Hållbar mat, kött, Konkurrenskraft, konsumtion, mejeri, produktion | Lämna en kommentar