150 miljoner euro för att minska EU:s mjölkproduktion

I torsdags var jag i Bryssel på möte där EU-kommissionen informerade om olika förslag som ska lindra mjölkkrisen. I ett av förslagen har kommissionen avsatt 150 miljoner euro till stöd för att minska mjölkproduktionen. Kommissionens avsikt är att nå en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på marknaden. Stödet kommer att vara 14 euro/100 kilo mjölk vilket motsvarar cirka 1,30 kronor/kilo. Det innebär att producenterna inom EU totalt kan få stöd för att minska mjölkproduktionen med omkring 1 miljon ton mjölk.

Om en mjölkproducent vill ta del av stödet så ska anmälan om produktionsminskning kommit in till Jordbruksverket senast klockan 12.00 den 21 september. Det finns mer information om stödet på Jordbruksverkets hemsida.

/Eva Jirskog

Publicerat i mejeri | Lämna en kommentar

Olika försök att minska matsvinnet

Alla är överens om att matsvinn är ett problem. Artikeln listar några exempel på vad olika EU-länder gör för att dämpa det. Den nämner förstås den nya franska lagen som förbjuder detaljisterna att slänga bort mat, men också flera tekniska lösningar (appar och webbsidor) för att organisationer med för mycket mat ska hitta organisationer med för lite. Intressant är också försöken att mäta och rapportera matsvinn på ett enhetligt sätt i alla länder, så att man faktiskt kan följa upp hur det går.

Det största svinnet är det dock hushållen som står för. Ett problem är att konsumenter i många länder tror att maten är dålig bara för att datummärkningen har gått ut. Svenskarna sticker ut i positiv riktning – enligt artikeln är vi betydligt bättre än andra länder på att inte övertolka datummärkningen.

Läs artikeln i The Economist

/Katarina Johansson

 

Publicerat i nyheter | Lämna en kommentar

Vattenbruket fortsätter minska produktionen

Den svenska vattenbruksproduktionen har fortsatt att minska, visar ny statistik från SCB. Produktionen av matfisk ökade kraftigt mellan 2007 och 2012, men har sedan gått tillbaka något.

vattenbruksproduktion.PNG

Källa: SCB,  JO 60 SM 1601

Det är regnbåge som odlas mest i Sverige, men även röding, musslor, sättfisk och sättkräftor odlas. Det totala värdet av vattenbruksproduktionen som gick till konsumtion var 340 miljoner kronor förra året. Detta kan jämföras med 370 miljoner kronor år 2014.

Här kan du läsa hela SCB:s rapport om vattenbruket.

/Camilla Burman

Publicerat i fisk, produktion | Lämna en kommentar

Land blir vatten och tvärtom

Genom att jämföra satellitbilder (med en precision på 30 meter) har en grupp forskare kartlagt hur Jordens yta förändras. Att sjöar torkar ut och försvinner är inget nytt, och att Aralsjön nästan är borta är en av de största förändringarna som syns i den här forskningen. Samtidigt har land blivit vatten på en del ställen. Framför allt är det på den tibetanska högplatån, och då handlar det om att smältande glaciärvatten bildar nya sjöar.

En överraskning för forskarna var att kustområdena i genomsnitt inte förlorat mark till stigande havsnivåer. Det skapas mer ny mark, som konstgjorda öar, än vad havet hittills har tagit.

Artikeln innehåller inga spekulationer om vilka resultat man skulle få om man gör om samma studie om ytterligare 30 år, men det kan jag ju överlåta åt var och en att fundera på själv.

Läs BBC:s artikel här

/Katarina Johansson

 

Publicerat i nyheter | Lämna en kommentar

Persikoodling i Alaska?

I Alaska kan man sedan 2010 få stöd för att odla frukt och shutterstock_82141906.jpggrönsaker i tunnel. Det har lett till att antalet registrerade jordbruk nästan har fördubblats i delstaten, och att lokala restauranger börjar anpassa sina menyer till vilka produkter som kan odlas lokalt. Det handlar inte bara om vad svenskar skulle betrakta som vanliga växthusgrödor, utan man odlar också persikor, nektariner, kiwi och vindruvor.

Tyvärr säger artikeln ingenting om hur mycket energi som går åt, varifrån den kommer eller vad de lokalproducerade varorna kostar jämfört med andra.

Läs artikeln i the Economist

/Katarina Johansson

 

Publicerat i nyheter | Lämna en kommentar

Det här med fri rörlighet…

Det är inte bara Storbritannien som försöker hitta ett sätt att ha ett omfattande handelsavtal med EU för varor, samtidigt som man kan kontrollera invandringen. Schweiz är i en liknande situation. De har ett frihandelsavtal med EU, men det villkoras av fri rörlighet för personer. Samtidigt har de  sedan mer än två år tillbaka ett resultat i en folkomröstning som säger att landet ska begränsa invandringen.

Just nu är det oklart vad Schweiz kommer att prioritera om de måste välja: att behålla frihandeln med EU eller att införa kvoter för invandringen från EU. Den osäkerheten är förstås inte något som investerare är särskilt förtjusta i.

Enligt artikeln är schweizarna nu extra oroliga för att EU ska vara upptaget med att reda ut sitt förhållande till Storbritannien, och vara ännu mindre intresserade än tidigare av att hitta en lösning på just den schweiziska situationen.

Läs artikeln hos BBC

 

 

 

Publicerat i nyheter | Lämna en kommentar

Kaniner som ogräsbekämpning?

The Economist berättar om ett försök i Ungern där man lyckats träna vilda kaniner att äta en viss oönskad växt (sidenört) istället för de plantor de brukar föredra. Det är möjligt sedan man upptäckt att kaniners kostvanor inte bara är nedärvda, utan att de också lär sig dels av vad de ser andra kaniner göra och dels av vad de bokstavligt talat får med sig med modersmjölken.

shutterstock130124-6.jpgTanken var att vilda kaniner skulle ha satts ut i en nationalpark för att bekämpa den inkräktande sidenörten, som hör hemma i Nordamerika. Försöket har dock hittills inte omsatts i praktiken. För som artikeln konstaterar, vad skulle man i så fall göra av alla kaniner?

Läs artikeln i the Economist

/Katarina Johansson

 

Publicerat i nyheter | Lämna en kommentar