Fakta om svensk matproduktion ska främja export

Ett av målen i livsmedelsstrategin är att öka den svenska livsmedelsexporten. Framsida Scandinav_JLESJordbruksverket arbetar på flera sätt för att målet ska uppfyllas och har nu sammanställt ett informationsmaterial om svensk livsmedelsproduktion och svensk mat. Materialet är på engelska och tillgängligt för alla som vill sprida information om svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion.

Svenskproducerad mat är säker och produceras med höga mål inom hållbarhet såsom miljö och kvalitet. Ett viktigt mervärde på exportmarknaderna är våra friska djur och frihet från flera djursjukdomar som finns i andra länder. Det har också lett till att vi har EU:s lägsta användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur. Sverige har sedan länge haft hårdare regler för djurvälfärd jämfört med många andra länder. Det som ofta anses unikt i många andra länder är normalt och lagstadgat i Sverige.

Det finns också naturliga fördelar som gynnar kvaliteten, som att de långa ljusa dagarna under sommaren och de låga temperaturerna ökar aromen och smaken hos svensk frukt och svenska grönsaker. Vårt kallare klimat ger mindre problem med skadeinsekter, vilket tillsammans med noggrann planering och optimering vid odling, har lett till att Sverige är ett av de länder i EU som använder minst växtskyddsmedel. Vi har också god tillgång på vatten och jobbar aktivt med våra svenska miljökvalitetsmål. Jämfört med andra EU-länder har Sverige näst högst andel areal som odlas ekologiskt.

Det nya informationsmaterialet kan användas för att marknadsföra svensk mat utomlands, vid internationella besök från företag, inköpare, myndigheter och vid matmässor.

Ladda ner broschyren Swedish food production eller läs den online

Pressmeddelande

Läs mer om svenska mervärden
Den svenska livsmedelsstrategin

/Karin Lindow

Annonser
Publicerat i Exportfrämjande, handel, Hållbar mat, jordbrukspolitik, Konkurrenskraft, konsumtion, livsmedelsstrategin, nyheter, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ny rapport om svenska marknadsandelar 2018

Food industry_Image bank Swe daniel_herzell-swedish_meatballs-6091Nu finns en uppdaterad sammanställning över hur stor andel av den svenska livsmedelsförsäljningen som utgörs av produkter producerade i Sverige. Rapporten visar den svenska marknadsandelen, det vill säga andelen svenska produkter av den totala förbrukningen. Däremot visas inte självförsörjningsgraden eftersom man då även måste beakta den inhemska produktionens beroende av importerade insatsvaror.

Sammanställningen visar bl.a. att köttkonsumtionen per person och år minskar verkar minska som helhet, och att andelen svensk kött på marknaden ökar. Vad gäller svenskt lammkött har dess andel på marknaden under en lång tid minskat, en minskning som nu verkar ha mattats av. För svenska ägg är trenden från 2007 svagt positivt, då andelen ökat från 86 procent till 94 procent.

Inom mejerivaror är den svenska marknadsandelen som helhet något mindre än 80 procent. Intressant är att det är främst ost-försäljningen som drar ner helhetssiffran, då knappt 40 procent av den ost som äts i Sverige är baserad på svensk mjölk. Däremot är den svenska marknadsandelen av konsumtionsmjölk runt 100 procent och vad gäller skummjölkspulver är den svenska produktionen runt 8 gånger större än konsumtionen. Detta beror på att Arla förlagt delar av sin skummjölkspulvertillverkning till Sverige. Arlas koncernhandel märks också tydligt på andelen svenskt smör på marknaden, som gått från runt 200 procent till runt 60 procent.

På spannmålssidan varierar Sveriges marknadsandel mellan 110 – 140 procent, vilket betyder att Sverige är en nettoexportör av spannmål, runt en miljon ton spannmål per år. Då spannmål kan lagras över flera år är även lagerförändring medräknad, vilket gör att marknadsandelen kan ge en bild även på självförsörjningsförmågan.

Sett till frukt och grönt är de svenska marknadsandelarna för olika produkter stabila, inga stora förändringar har skett, även om en del grödor tappat lite och några ökat lite. Den enda produkten där en större förändring har skett är löken, där den svenska marknadsandelen gått från 50 procent till nära 80 procent.

Svensk sockerbetsodling står för något under 90 procent av det socker som konsumeras i Sverige. Andelen har varierat en del över åren, främst beroende på en förändrad sockerpolitik på EU-nivå. Vad gäller andelen svensk potatis på våra tallrikar visar siffrorna olika budskap. Den långa trenden för bordspotatis är att den svenska marknadsandelen som helhet är mellan 85 och 90 procent, medan marknadsandelen inom processade potatisprodukter sjunkit från 85 till 75 procent de senaste två decennierna. Samtidigt har vår konsumtion av bordspotatis minskat till förmån för konsumtion av beredda potatisprodukter. Det förändrade konsumtionsmönstret hos befolkningen kan därför vara en av orsakerna till att den totala svenska marknadsandelen för matpotatis har en nedåtgående trend.

Läs rapporten här

/Gustaf Svenungsson

 

Publicerat i Hållbar mat, jordbrukspolitik, Konkurrenskraft, konsumtion, livsmedelsförsörjning, livsmedelsstrategin, nyheter, Okategoriserade, produktion | Lämna en kommentar

Our Actions are our future – FAO-kommitténs seminarium med anledning av Värdshungerdagen

Seminariet ägde rum den 22 oktober på Medelhavsmuseet i Stockholm. Det övergripande syftet var att belysa vikten av att bygga motståndskraft för att kunna uppnå mål 2 (Ingen hunger) i FN:s globala mål Agenda 2030.

Elisabeth Backteman, statssekreterare och ordförande i FAO-kommittén sedan fyra år tillbaka öppnade seminariet och talade bl.a. om den oroande utvecklingen att antalet hungrande människor i världen nu ökar igen och är uppe i 821 miljoner människor. Konflikter och följder av klimatförändringarna bedöms enligt rapporter vara grundorsaken. Det som ändå är hoppfullt är arbetet med Agenda 2030 som väldigt många instanser världen över arbetar med.

SLU-professor Jennie Barron beskrev den globala utmaningen – klimatet, vattnet och livsmedelsförsörjning åt alla 2030. Hon talade om IPCC-rapporten om hur viktigt det är att vi agerar för att hålla temperaturökningen till max 1,5 grader för att klimatförändringarna inte ska få alltför stora konsekvenser. Hon konstaterade att hon inte behöver några skräckfilmer om kvällarna.                                                                                      Årets torka som lett till minskade skördar i världens ”breadbaskets” Australien och Europa, den senare med ca 30-50 % mindre skörd i år påverkar också mattillgången för de allra fattigaste. Det pågår försök i södra Afrika som visar att det går att öka skördarna genom bättre mark och vattenhantering.

Gustav af Wetterstedt på Näringsdepartementet berättade om vad regeringen gör såsom att det har lämnats in en proposition om klimatanpassning samt förslag till upprättande av expertråd på SMHI angående samhällets sårbarhet för klimatpåverkan. Han berättade även om hur torkan slagit mot Sverige i år och de 1,22 miljarder som kommer betalas ut i ”tork-stöd” till jordbruket.

Linda Andersson på Vi-skogen höll ett intressant föredrag om arbetet i Östra Afrika som visar att det finns mycket att vinna på att integrera träd i jordbruket. Agroforestry och kvävefixerande växter kan öka skördarna med flera hundra procent efter ungefär en åttaårsperiod. Därefter talade Viveka Risberg, Axfoundation, om deras och Oxfams projekt för hållbar risodling och förbättrade villkor för kvinnliga risodlare i Pakistan. De har bildat bondeorganisationer i tio byar och projektet ska nu utökas. Det handlar också mycket om vattenanvändning då ris är en törstig gröda. Betydelsen och vinsterna av att kvinnor får möjlighet att bedriva jordbruk belystes av båda dessa talare.

Själv talade jag om samverkan för minskat matsvinn. Karin MatsvinnEnligt FAO-statistik så slängs en tredjedel av all mat som produceras i världen. Andra hisnande fakta är att matsvinnet (om man skulle se det som ett land) är den tredje största koldioxidutsläpparen efter USA och Kina, samt att en minskning av det globala matsvinnet med en fjärdedel hade varit tillräcklig mängd för att mätta världens svältande. I juni lanserades handlingsplanen ”Fler gör mer” som Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket tagit fram inom regeringsuppdraget för minskat matsvinn i Sverige. Samverkan är centralt och många aktörer i branschen har varit och kommer vara aktiva i arbetet.

Slutligen berättade Kerstin Jonsson Cisé på Sida om hur bistånd kan bidra. Även hon pekade på fördelen av mer samverkan. Jakob Lundberg från We Effect modererade seminariet och en av slutfrågorna till talarna var om vi tror att mål 2 kommer kunna nås till 2030. Svaret blev ja eller nja och förutsatt en rad olika saker.

/Karin Lindow

 

 

Publicerat i Agenda 2030, FAO, Hållbar mat, jordbrukspolitik, livsmedelsförsörjning, livsmedelsstrategin, matsvinn, Okategoriserade, produktion | Lämna en kommentar

Förtydligande om märkning av mjuka paprikor och skrumpna äpplen

berner-rose-75320_1280 (2)

Frukt och grönsaker står för en stor del av matsvinnet i butik. Ett bra sätt för butikerna att minska svinnet av frukt och grönt är att sänka priserna när varorna börjar få kort kvarvarande hållbarhetstid eller inte anses motsvara konsumentkraven. Det kan exempelvis handla om för mjuka paprikor eller skrumpna äpplen.

EU-förordningen 543/2011 handlar bl.a. om kvalitetskontroll och handelsnormer för färska frukter och grönsaker. Produkter som inte längre uppfyller kvalitetskraven kan via ett undantag i förordningen säljas till kund för bearbetning i hemmet för att t.ex. användas i smoothies. Detta undantag gör det möjligt för butiker att sälja frukt och grönsaker som inte längre uppfyller kvalitetskraven i handelsnormerna vilket är positivt ur matsvinnssynpunkt. Enligt förordningen ska dessa produkter märkas med: produkt avsedd för bearbetning, eller likvärdig uppgift. Att det står ”likvärdig uppgift” betyder dock inte att det behöver stå exakt ”produkt avsedd för bearbetning” utan man kan skriva något likvärdigt.

  • Jordbruksverket har sett över tolkningen av regelverket och anser att det kan anges t.ex. Ät snart och att det motsvarar ”likvärdig uppgift” och att man därmed inte måste skriva att det behöver bearbetas av konsumenten.

Butiker kan alltså göra lådor eller kassar med den frukt och grönsaker som inte uppfyller kraven och märka dem med förklaringen” bör ätas snart” eller ”Ät snart” alternativt som tidigare hänvisa till att produkten är avsedd för bearbetning t.ex. ”till smoothies, juice eller matlagning”.

Mer information om handelsnormerna finns på Jordbruksverkets webb.

/Karin Lindow och Anna Lindgren

Publicerat i Hållbar mat, matsvinn, nyheter, Okategoriserade, Vegetabilier | Lämna en kommentar

FAO:s jordbrukskommitté sammanträdde den första veckan i oktober

FN:s jordbruks och livsmedelsorganisation (FAO) är FN:S fackorgan för tryggad livsmedelsförsörjning, jordbruk, fiske, skog och landsbygdsutveckling. Organisationen har olika tekniska kommittéer som består av de flesta av FAO:s medlemsländer (och EU). Jordbrukskommittén träffas vartannat år och på årets möte var det flera intressanta frågor på dagordningen.

Mycket av FAO:s arbete är kopplat till arbetet med att nå de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030. Det är tydligt att utvecklingen inom jordbruk, skog och fiske spelar en mycket stor roll om de globala hållbarhetsmålen ska nås. FAO är ansvarigt för att utveckla och följa upp 21 av indikatorerna som mäter hur väl länderna lyckas med att nå målen.

En fråga som kom upp med mycket kort varsel på dagordningen var spridningen av Fall Army worm på den afrikanska kontinenten. Denna fjärilsart äter många växter, men föredrar majs som är en stapelvara i många afrikanska länder. Det finns en stor oro för att spridningen ska leda till stora skördeförluster och att stora ekonomiska värden går till spillo.

Jordbrukskommittén rekommenderade också att FAO fortsätter som plattform för att integrera biologisk mångfald över hela jordbrukssektorn och att FAO utvecklar en strategi för detta. På mötet framgick också att ambitionsnivån avseende jordbruk, livsmedel och markanvändning behöver ökas i ländernas klimatplaner.

/Andreas Davelid

sunrise-1756274_960_720

Publicerat i Agenda 2030, FAO, Hållbar mat, livsmedelsförsörjning, Okategoriserade, produktion | Lämna en kommentar

Stöd till elva nya ekoprojekt

ekomat

De senaste åren har efterfrågan på ekologiska livsmedel ökat rejält, åtminstone inom vissa produktkategorier. De politiska målen är att eko ska öka ännu mer, och i den svenska livsmedelsstrategin har Jordbruksverket fått i uppdrag att genomföra ett antal åtgärder tillsammans med aktörer i livsmedelskedjan. Drygt 50 Mkr ska fördelas mellan olika åtgärder, och efter en första utlysning fattades det den 4 oktober beslut om att stödja elva nya ekoprojekt med sammanlagt 26 Mkr. Projekten har gemensamt att de ska skapa verkstad för att hjälpa till att nå regeringens mål att 30 procent av jordbruksmarken och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk år 2030. Det handlar om kunskapshöjande åtgärder genom t.ex. utbildning, marknadsinformation och informationskampanjer. Vilka aktörer som fått medel för att driva projekt framgår av Jordbruksverkets pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om vad som händer i ekouppdraget.

ekohöna.png

/Åsa Lannhard Öberg

Publicerat i ekologisk produktion, jordbrukspolitik, konsumtion, livsmedelsstrategin, nyheter, Okategoriserade, produktion | Lämna en kommentar

FAO:s råvarukommitté möttes i Rom – fokus på kopplingen mellan jordbruksvaror, handel och hållbar utveckling

Jordbruksverket deltog på FAO:s råvarukommitté den 26-28 september där diskussionen kretsade kring situationen och trender på världsmarknaden för jordbruksvaror samt viktiga policyfrågor. Fokus låg framförallt på kopplingen mellan handel, livsmedelsförsörjning och klimatförändringar samt olika faktorer som påverkar produktionen av jordbruksvaror.

Råvarukommittén, som har till uppgift att övervaka och utvärdera världssituationen på råvarumarknaden och de problem som uppstår i relation till världshandeln med dessa varor, möts vartannat år i Rom. Denna gång var den 72:a i ordningen och samlade delegater från alla världens hörn.

Frågor som diskuterades var bland annat marknadssituationen och framtidsprognosen för jordbruksvaror där bland annat OECD:s och FAO:s gemensamma rapport Agricutural Outlook presenterades och diskuterades. En viktig fråga på dagordningen var också 2018 års utgåva av FAO:s State of Agricultural Commodity Markets (SOCO). Årets rapport tittar denna gång särskilt på sambanden mellan internationell handel, livsmedelstrygghet och klimatförändringar. Rapporten resonerar också kring relationen mellan klimatförändringar, det globala handelssystemet inom WTO och de handelsrelaterade delar som ingår i den globala hållbarhetsagendan (Agenda 2030) och i Parisavtalet.

Läs mer om mötet och vad som diskuterades här.

ROM IMG_4879.JPG

På fotot: Svenska delegationen. Från vänster: Fredrik Woods, Clara Axblad, Fredrik Alfer och Lucas Lindfors.

 

/Fredrik Woods

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar