Workshop om frivillig överenskommelse för minskat matsvinn

Idag hölls en workshop om den frivilliga överenskommelsen för minskat matsvinn som håller på att utformas av branschens aktörer. På plats idag var Svensk dagligvaruhandel, COOP, Axfood, Orkla, Arla Foods, Menigo, Martin & Servera, Sodexo, LRF, vi matsvinns-myndigheter, näringsdepartementet samt IVL som håller ihop det hela. Två experter från organisationen WRAP i Storbritannien, som har en framgångsrik frivillig överenskommelse ”Cartauld Comittment” sen 2005 inledde dagen och berättade om sina erfarenheter. Denna samarbetsform har även startat i Danmark, Sydafrika, Mexico, USA, Indonesien, Tyskland, Australien, Belgien och finns redan i Norge. Mötet idag handlade om vad som ska ingå i den svenska överenskommelsen såsom mål, datainsamling och forum för diskussioner och åtgärder, samt om finansiering, spridning och lansering.

WRAP

Ett aktivt samarbete mellan branschaktörer i livsmedelskedjan är ett av de fyra prioriterade områdena i den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn 2030- Fler gör mer! Det är viktigt att varje led och varje aktör arbetar för att minska sitt eget matsvinn men ofta påverkar och påverkas man av steg före och efter i kedjan från gård till konsument.

Idag fick jag t.ex. höra ett bra exempel av en dagligvaruhandelskedja som jobbat för att minska svinnet hos morotsodlare genom att tillåta mer variation i framförallt storlek. De ska titta vidare på detta och ställa frågor till leverantörer om hur mycket av det som odlas idag som inte går vidare till livsmedel, för att sedan sen se vad de kan göra för att få det till butik. Heja!

LRF gick ut med ett pressmeddelande tidigare idag om dagens möte och betydelsen av samarbete för att hitta gemensamma lösningar. Sena avbeställningar där bonden får ta risken, är ett exempel som kan orsaka matsvinn. Livsmedelsförlusterna behöver minska men det är också viktigt med god resursanvändning av det som ändå inte kan gå vidare som livsmedel. Att använd biprodukter till foder är ett exempel

/Karin Lindow

 

Annonser
Publicerat i Agenda 2030, Hållbar mat, livsmedelsstrategin, matsvinn, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hållbara val av kött – hur svårt kan det vara?

Konsumentverket har släppt en rapport om svenska konsumenters möjlighet att göra hållbara val av kött och av vegetariska alternativ till kött. Konsumentverket konstaterar inledningsvis att konsumtionen av kött ger upphov till betydande miljöpåverkan, men att konsumenter också vet att det går att göra förändringar för att äta mer hållbart. Det är dock inte alltid så lätt att göra det rätta valet.

korVilka möjligheter har vi då enligt författarna att äta mer hållbart? Jo, vi kan byta mellan köttslag, öka andelen svenskt kött, äta mindre kött och mer växtbaserat, köpa mer ekologiskt kött eller mer naturbeteskött. Det finns emellertid hämmande faktorer, som ett begränsat utbud, att alla inte har råd att köpa kött från koncept som kostar mer, bristfällig exponering, låg kunskap och cementerade attityder. En annan aspekt är att vissa koncept på marknaden utgör sig för att vara mer hållbara än vad de egentligen är.

Några av de förslag på åtgärder som presenteras i rapporten är följande:

  • fler branschöverskridande överenskommelser kring försäljning av hållbart kött,
  • att myndigheter gör mer för att sprida riktlinjer för vad som är hållbart kött,
  • att EU:s lagstiftning för animalieproduktionen harmoniseras mot svensk nivå,
  • att prissättningen speglar kostnaden för att producera hållbart,
  • ett förbättrat utbud av såväl naturbeteskött som av svenskt och ekologiskt kött,
  • större möjlighet att välja mindre mängd kött i mataffären eller på restaurang,
  • ökad produktion av svenska baljväxter, frukt och grönt där vi ser en ökad efterfrågan,
  • ökad transparens kring de krav som ställs på producenter och hur dessa följs upp,
  • bättre återkoppling till konsumenter om vilken hållbarhetsnytta de val man gör har, och
  • att man delar på vinster och risker i livsmedelskedjan, idag står ofta lantbrukaren ensam med riskerna på en nyckfull och föränderlig marknad.

Rapporten är skriven av SLU och Svenska Beijerinstitutet på uppdrag av Konsumentverket. Du kan läsa pressmeddelandet och hela rapporten här.

Jordbruksverkets reflektioner med anledning av rapporten och de slutsatser som dras är att det finns många fördelar med att välja svenskt kött, såsom den låga antibiotikaanvändningen till lantbruksdjur, att våra betande nötkreatur bidrar till viktiga miljömål för den biologiska mångfalden, att vi har en hög grovfoderandel till nötkreatur och att inga svenska grissvansar kuperas. Du kan läsa mer om svenska mervärden för olika animalieprodukter och för vegetabilier på vår webbplats.

Den marknadsstatistik som Jordbruksverket tar fram visar också att konsumenter i Sverige sedan flera år tillbaka minskar sin konsumtion av kött, men att det är det importerade köttet vi äter mindre av samtidigt som andelen svenskt kött och de svenska produktionen av kött ökar.

/Åsa Lannhard Öberg

Publicerat i Agenda 2030, Hållbar mat, kött, konsumtion, nyheter, Okategoriserade, priser, produktion, Vegetabilier | Lämna en kommentar

Matsvinnsdagen – om branschens arbete med handlingsplanen Fler gör mer!

På Näringsdepartementet samlades igår ett 120-tal personer från hela livsmedelskedjan med fullt fokus på att matsvinnet ska minska. Matsvinns-myndigheterna Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket stod som arrangör när en mängd olika aktörer och branschrepresentanter berättade om sitt arbete med att uppfylla åtgärder i Fler gör mer – Nationell handlingsplan för minskat matsvinn.

Matsvinnsdagen

Jordbruksverkets GD Christina Nordin inledde dagen och välkomnade den breda uppslutningen och framhöll betydelsen av att jobba med alla fyra fokusområden i handlingsplanen: mål och uppföljning/mätningar, samarbete i livsmedelskedjan, förändrat konsumentbeteende samt kunskap, forskning och innovation. Myndigheter har ansvar att skapa plattformar och se över förutsättningar men verkstaden sker hos företagen. Hon slog även ett slag för svinniskan. Statssekreteraren Per Callenberg talade om livsmedelsstrategin där minskat matsvinn har en naturlig del för att uppfylla målet om en ökad hållbar svensk produktion. Vi är duktiga på att producera med t.ex. lite antibiotika och växtskyddsmedel, och då måste vi även vara duktiga på att minimera matsvinn och förluster. Det har även betydelse för livsmedelsberedskapen. Per kunde inte ge några siffror om kommande finansiering för matsvinn ur budgeten för livsmedelsstrategin 2020 som totalt är 191 miljoner. ”Det ligger i korten att det blir någon form av finansiering” uttryckte han sig men ville inte ge några siffror eller löften. Per lyfte fram förhoppningar på IVLs projekt för att skapa en frivillig överenskommelse men talade även om lagstiftning. Pers personliga devis som hans tonårsbarn suckar åt är ”Restlunch är festlunch” 🙂

Därefter följde presentationer från branschens alla led från jord till bord. LRFs vice ordförande Åsa Odell berättade om användning av biprodukter som drank till grisar, att motverka otillbörliga handelsmetoder (UTP) såsom sena avbeställningar, och att använda svinnet i gårdens kretslopp. Vikten av ny teknik såsom precisionsodling ger bättre möjligheter att optimera odling och insatsvaror. Livsmedelsföretagens Sara Sundquist gav ett lysande exempel på betydelsen av samarbete i kedjan – Annars blir det som en lång vattenballong och man klämmer vattnet dvs. svinnet framåt och bakåt i kedjan.

Många av aktörerna lyfte just vikten av samarbete i kedjan. Ny teknik, digitalisering och ökad kunskap är ett annat område som ofta gavs som exempel samt det stora behovet av mätningar och bättre uppföljning. Kerstin Lindvall på ICA höll med om att dialogen är viktig, samt berättade om hur man jobbar i butikerna med märkning av ofta bra efter, information till konsument i butik, prissänkningar. Det kom frågor om kampanjer och det breda och djupa utbudet som kan driva svinn. Varför vill vi konsumenter ha fulla hyllor med massa varianter (vill vi det?). Hon menade också att matsvinn är en branschneutral fråga och därför är det lätt för kedjorna att jobba tillsammans. Mårten Thorslund på Föreningen matsvinnet gav konsumentperspektivet och pratade bl.a. om problemet med överproduktion och knasiga förväntningar.

Företag som bl.a. Sodexo, Martin och Servera, Scandic, Bring och Arla berättade också om sitt aktiva arbete med matsvinnsfrågan. Eller gnetande som flera presentatörer valde att uttrycka sig. Vi hörde även IVL berätta om projektet för att ta fram en frivillig överenskommelse i livsmedelskedjan – ett samarbete som nu alla ser fram emot som ska ge hjälp för uppföljning och lösa gemensamma knutar i kedjan. Denna modell har varit framgångsrik i Storbritannien genom organisationen WRAP. T.ex. har man där haft fruktsamma diskussioner mellan potatisodlarna och handeln som minskat svinnet genom lättnader i storlekskraven. IVA berättade i sin tur om den mätmetod för matsvinn som tagits fram som kan bidra till ett gemensamt sätt att mäta svinn. applen

Slutligen kunde det konstateras att det har hänt mycket sedan handlingsplanen kom för lite drygt ett år sedan, och att det är väldigt mycket som är på gång även om frågan är komplex och en hel del kunskap saknas. Något som ska motivera och driva på för bättre uppföljning av svinnet är det etappmål inom miljömålssystemet som håller på att tas fram av Naturvårdsverket och övriga myndigheter. Missa inte nästa SaMMa-möte 14 november när branschen och andra aktörer bjuds in att diskutera etappmåls-förslag.

Själv var jag allra gladast för att vi hade så stor uppslutning från primärproduktionen, YES! Sveriges nötköttsproducenter, Svenska Ägg, Potatisodlarna, Grisföretagarna, LRF och Sydgrönt fanns på plats. Arbete för minskat matsvinn och förluster på gården är viktigt ur både ett resurs- och miljöperspektiv och att för att ge bonden/odlaren mer betalt. Det är viktigt att vara med i dialogen med senare led i kedjan för att kunna påverka.

/Karin Lindow

Publicerat i Agenda 2030, Hållbar mat, konsumtion, livsmedelsförsörjning, livsmedelsstrategin, matsvinn, Okategoriserade, produktion | Lämna en kommentar

Seminarium om en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja

I fredags arrangerade Jordbruksverket ett seminarium om hur vi ska få en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Syftet med seminariet var att öka vetskapen om att dels kunskap och innovation driver produktutveckling och produktionsmetoder framåt och dels att affärsmetoder, management och företagsutveckling är avgörande för att öka lönsamheten.

Bakgrunden till seminariet var att Jordbruksverkets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmereceived_983593571995290.jpegdelsstrategin år 2019 visade att livmedelskedjans konkurrenskraft försämrades mellan åren 2011-2017, dvs. åren innan livsmedelsstrategin beslutades. 

Seminariet inleddes av vår generaldirektör Christina Nordin och Näringsdepartementets avdelningschef Johan Krafft och därefter sammanfattade Camilla Burman resultaten av Jordbruksverkets rapport  Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Andra talare under dagen var Fredrik Fernqvist från SLU som sammanfattade resultaten av rapporten Mervärden som konkurrensmedel. Den rapporten visar hur svenska jordbruksföretag kan arbeta med mervärden och hur det positivt kan påverka deras lönsamhet och konkurrenskraft. Philip Thunborg från Företagarna berättade om rapporten Hållbarhet som konkurrensfördel – småföretagen ställer om. Företagarnas rapport visar att klimatsmarta åtgärder ökar företagens konkurrenskraft och att allt fler småföretagare vill arbeta för att öka sina företags hållbarhet, men också att kunskap och brist på tid är hinder. Lennart E Bengtsson berättade om Wapnö som är verksamt i alla fyra leden av livsmedelskedjan och har ett tydligt fokus på smakupplevelsen och hållbar miljö. 

Dagen avslutades med en paneldiskussion med representanter från hela livsmedelskedjan om hur vi kan ta till oss resultaten för att öka livsmedelskedjans konkurrenskraft och produktion.

received_522150998579997

Lennart E Bengtsson (Wapnö), Palle Borgström (LRF), Carl Eckerdal (Livsmedelsföretagen), Marie Gidlund (Sweden Food Arena), Stefan Lundin (Visita) och Daniel Liljeberg (Svensk Dagligvaruhandel) medverkade i paneldiskussionen, vilket även Tim Brooks (Tillväxtverket) och Christina Nordin gjorde.

Vi filmade delar av seminariet och i mitten av oktober så kommer filmen att vara tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats.

/Camilla Burman

Publicerat i Konkurrenskraft, livsmedelsstrategin, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Kampanjer om ekologisk mat i september

Under skördemånaden september lanseras två kampanjer med målet att ge ökad kunskap om och större efterfrågan på ekologisk mat, samt även förbättra tillgängligheten.

eko kampanj.png

Den ena kampanjen drivs av Organic Sweden i samarbete med Ekologiska Lantbrukarna, KRAV och Sveriges Konsumenter. Denna kampanj går ut på bred front och målet är att öka kunskapen om mervärden i ekologisk mat. Kampanjen baseras på att det finns 858 extra regler för produktionen av ekologisk mat och dessa sammanfattas i sju stora vinster; biologisk mångfald, rent vatten, levande jordar, inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, extra god djuromsorg, mat utan onödiga tillsatser och att ekologisk mat är certifierad av en tredje part. Kampanjen kommer ha tyngdpunkt under skördemånaden september 2019 och 2020, men material finns ständigt att tillgå på www.heltenkelteko.se.

Den andra kampanjen drivs av Ekomatcentrum och den kretsar kring temat biologisk mångfald. Kampanjen, som kallas Boosta Eko, har flera delar och under september lanseras appen EkoGo! Eko kampanj2Via denna app kan konsumenter som vill äta ekologiskt på allt från finare restauranger till caféer och trafiknära snabbmat hitta rätt. Läs mer om kampanjen och allt den erbjuder på Ekomatcentrums hemsida.

Jordbruksverket har finansierat båda dessa kampanjer inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin. Regeringens ekomål är att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk 2030 samtidigt som 60 procent av den livsmedelskonsumtionen i offentlig sektor ska bestå av ekologiska livsmedel samma år.

/Åsa Lannhard Öberg

Publicerat i ekologisk produktion, Hållbar mat, nyheter, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hållbara livsmedelssystem i fokus på konferens i Nederländerna

OECD anordnade tillsammans med Nederländernas departement för jordbruks, natur och matkvalitet den 4-6 september en konferens om hållbara livsmedelssystem, med deltagare från hela Europa, Japan, Nya Zeeland, USA, Sydkorea och Kanada. Konferensens fokus var främst hållbarhet ur ett natur- och nutritionsperspektiv, även om lönsamhet och social hållbarhet också lyftes.

I kölvattnet efter IPCC-rapporten om klimatförändringar och land har jordbrukets och kostens klimatpåverkan seglat upp som ett av de stora diskussionsämnena i Sverige, och många tycks sitta inne på vad som är hållbart och vad som inte är hållbart. Behållningen från konferensen är dock att det inte enkelt går att peka ut ett livsmedel som mer hållbart än ett annat, eftersom (naturmässig-) hållbarhet inkluderar så många olika parametrar, så som klimatutsläpp, biologisk mångfald och markens bärighet. En ökad förståelse för att livsmedelssystemet är ett väldigt komplext system utan lätta lösningar skulle antagligen vara till gagn för debattklimatet.

livsmedelssystem.jpg

Henry Dimbleby, DEFRA, leder arbete med Storbritanniens nationella livsmedelsplan och berättade om hur han försöker göra ett grundligt förarbete och träffa så många människor och intressenter som möjligt över hela Storbritannien för att planen ska bli så accepterade som möjligt när den ska bli politisk verklighet.

Hans van Trijp, Wageningen University, pratade konsumenters köpbeteende. Bland annat hade en tankeväckande diagram som visade hur det som influerat oss mest är det som påverkar oss själva här och nu (pris, smak, lätthet), medan något som har en verkan i framtiden och inte påverkar oss själva lika mycket (klimatet, levnadsvillkor i andra länder) har mindre betydelse för våra köpmönster. Måhända att detta är något som håller på att förändras, i alla fall i den rikare delen av världen, där vi har möjlighet att tillskriva produkter andra värden (hållbarhet) än endast pris och smak.

Från Nederländsk sida presenterades studien ”Towards sustainable food systems”, som tar fast på hur Nederländerna via att ta sig an hela livsmedelssystemet och inte enbart primärproduktionen, försöker skapa hållbara cirkulära ekonomier. Via en sammanhållen och integrerad policy försöker man sluta ekosystem så lokalt som möjligt och föregå spill-over effekter. Hur lokalt slutna ekosystem går hand i hand med Nederländernas stora export av jordbruksvaror och livsmedel var dock en målkonflikt som inte togs upp.

En panel diskuterade vilka politiska verktyg som finns för att styra livsmedelssystemet åt vissa håll. Bland annat diskuterades märkning av livsmedel, matsvinnsarbete och upphandlingsarbete.

Sista dagen träffade deltagarna 12 forskare som studerade olika delar av livsmedelssystemet, bland annat smarta förpackningar, odlingssätt och digitalisering. Extra intressant var två forskarlag som studerade hur nuvarande jordbrukspolitiken påverkar olika hållbarhetsaspekter inom primärproduktionen (Towards Sustainable and Resilient EU Farming Systems & European Sustainable Food And Nutrition Security), vilket både hade publicerat forskning som blir till nytta i arbetet med CAP efter 2020.

Även ett studiebesök hans med, på mejeriet Remeker, som hade lagt om hela sin mjölkproduktion, från intensiv mjölkproduktion till en mer extensiv mjölkproduktion i syfte att producera ost (som flera gånger vunnit pris som Nederländernas bästa ost).

mejeri.jpg

/Gustaf Svenungsson

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Möte om branschens arbete för minskat matsvinn – Nu är anmälan öppen!

Den 30 september bjuder vi, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket in till ett möte om branschens arbete för minskat matsvinn. Det pågår massor av insatser och samarbeten i livsmedelskedjan på detta område. Dagen utgår från åtgärderna i den nationella handlingsplanen – fler gör mer! och målet är att dagen kan bidra med en gemensam bild av läget och inriktningen mot år 2030.

Här finns program och anmälningsformulär.  

Vi ses!

/ Karin Lindow

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar