2020 startade vi arbetet med att ta fram en metod för att mäta livsmedelsförluster. Deltog gjorde både branschorganisationer och forskare från både SLU och RISE samt kollegor på Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket. Vi är tidigt ute med att mäta livsmedelsförluster i primärproduktionen och metoden vi tog fram nämndes till och med i denna film på FN:s summit om hållbara livsmedelssystem. Gissa om det kändes häftigt?
Vi summerar det till ungefär 450 000 ton livsmedelsförluster per år utifrån studier av åtta produktgrupper 2020–2022. Egentligen är livsmedelsförlusterna ännu större, eftersom de åtta produktgrupperna bara står för ungefär hälften av primärproduktionen för livsmedel, och att det är stora mängder livsmedelsförluster i industrin som inte omfattas. Vi visste att det är stora mängder men kanske inte så här mycket. Vad som förvånade mig var att så mycket morötter sorterades bort för att de var avbrutna, för små eller för stora. Och att nära hälften av de ätliga biprodukterna från slakten inte blir mat. Kan vi genom ökad förädling och innovationer ta fram mer produkter av det som idag inte blir mat? Tänk bara hur mångsidig potatisen är; gratäng, raggmunk, potatisbullar, rösti, Jansson, klyftor, potatismjöl och potatisfrallor. Och det måste vi ju ta tillvara.
Potatisfrallor. Foto: Karin Lindow
I vikt är livsmedelsförlusterna större av vegetabilier jämfört med animalier men utifrån klimatpåverkan och ekonomiskt bortfall kan det se annorlunda ut. I rapporten jämför vi livsmedelsförlusterna utifrån klimatpåverkan, ekonomiskt bortfall och förlorade potentiella matportioner. Sen är det ju i många fall inte en total förlust att det inte blir mat. Många gånger kan det komma till nytta som till exempel foder. Men mer resurser och kostsamma insatsvaror har ju då används än vad som hade behövts. Odlarna i vår studie sa att de får betalt för klass 1, den kvalitet som oftast krävs för försäljning i butik, men sällan för potatis och morötter i klass 2 eller till foder.
När djur inte kan gå till slakt och producenter istället behöver ringa kadaverbilen så blir det både en utebliven slaktintäkt och en kostnad för kadaverhantering. Det här visar att arbetet med djurvälfärd och djurhälsa är viktigt även utifrån lönsamhet och miljö- och klimatpåverkan. Sen kan ju inte livsmedelsförlusterna bli noll, jag vet det. Men vi kan jobba för att mer från livsmedelsproduktionen ska bli mat enligt det svenska etappmålet och delmål 12.3 i Agenda 2030.
Vi har identifierat tio åtgärdsområden som du kan läsa om i rapporten. Det finns också punktlistor i varje delrapport. Så nu är det dags för oss alla att kavla upp ärmarna.
Livsmedelsförluster är en viktig pusselbit i arbetet för ett mer hållbart och robust livsmedelssystem. Jag tycker det är lite intressant. I en krissituation med brist på mat skulle vi säkert vara mycket mindre kräsna än vi är idag. Och kanske skulle vissa livsmedelsflöden styras om. Med risk att låta alarmistisk så har vi har ju på sätt och vis redan en kris när det gäller klimatet.
Nu är tid att tänka på hur vi lever, reser och konsumerar, men också vad vi äter och vad vi ratar.
Foto: Karin Lindow
Och det handlar också om hur aktörer längs hela kedjan samverkar och tar gemensamt ansvar. För vi konsumenter påverkas ju av hur maten presenteras för oss, och till vilket pris. Även vi myndigheter behöver ha livsmedelsförluster i åtanke så att regler styr mot ökad resurseffektivitet.
Nu ska jag fira att den nionde rapporten om livsmedelsförluster inom loppet av 1,5 år är utgiven! Det hade inte varit möjligt utan våra duktiga och engagerade forskare på SLU. Inte heller utan alla branschföreträdare som stött och blött definitioner, huruvida potatisen och morötterna ska tvättas före vägning eller ej, och vilka inälvor och delar av djuren som kan anses vara potentiella livsmedel. Inte heller utan samarbetet med kloka kollegor. Jag ser fram emot att jobba vidare med åtgärdsmöten och se: Vem gör vad, hur och när? En hel del av åtgärderna ryms inom arbete som redan pågår och där kanske det handlar om att också få in just perspektivet livsmedelsförluster och resurseffektivitet, medan det för andra åtgärdsområden handlar om ny kunskap och lösningar som behöver tas fram.
Samarbete för minskat matsvinn, SAMS, är också ett bra forum att jobba vidare eftersom det finns deltagare från hela kedjan. En del av SAMS handlar om att på företagsnivå mäta matsvinn och utvärdera sina möjligheter att förbättra utbytet. Det hade varit intressant att se vilken nytta det kan ha även för primärproducenter. Kolla förresten in den här instruktionsvideon från USA riktad till odlare för att mäta och hitta möjligheter för skörden.
Idag, den 1 februari, publicerades förslagen från Livsmedelsberedskapsutredningen. Förslagen är välkomna och nödvändiga bidrag till arbetet med att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap. Vi på Jordbruksverket är glada över att ha kunnat bidra med vår expertis till utredningen och vi ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet med att gå från ord till handling.
Mål för livsmedelsberedskapen
Livsmedelsberedskap handlar om allt från de enskilda medborgarnas – ditt och mitt – ansvar för sina egna lager på hemmaplan, till nationell samordning och de åtgärder som olika expertmyndigheter vidtar. Men någon nationell planering för Sveriges livsmedelsberedskap har inte funnits på många år. Bakgrunden till den utredning som nu presenterats är det förändrade säkerhetspolitiska läget; den ökade hotbilden i vår omvärld och insikten om att det skulle kunna bli störningar i vår livsmedelsförsörjning.
Utredningen föreslår att målet för Sveriges livsmedelsberedskap ska vara att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel. Den förmågan ska inte bara vara begränsad till en situation med höjd beredskap, utan också kunna komma till nytta vid andra typer av kriser om det behövs.
Flera konkreta förslag
Utredningen innehåller en mängd konkreta förslag, bland annat att:
kommunerna får ett ökat ansvar för att analysera försörjningsbehoven och planera för distribution av livsmedel.
en ny myndighetsfunktion inrättas för att tidigt kunna upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen.
ett nationellt livsmedelsberedskapsråd ska samla in signaler från företag och branschorganisationer om sådant som kan ha betydelse för myndigheternas åtgärder.
Mat på bordet – oavsett vad som händer
Som beredskapsmyndighet i Sveriges civila försvar arbetar Jordbruksverket för att skapa bättre förutsättningar för våra primärproducenter. Detta för att säkerställa mat på bordet oberoende av vad som händer i vår omvärld. Under förra året jobbade vi med att kartlägga och analysera nulägen, men även beroenden och sårbarheter och strategiskt viktiga varor inom primärproduktionen. Arbetet resulterade i flera rapporter, bland annat ”Beroenden, sårbarheter och strategiska varor i livsmedelskedjan” och ”Robust primärproduktion för stärkt livsmedelsberedskap”. Kopplat till djurens hälso- och sjukvård utredde vi bland annat personalbehov och förnödenhetsförsörjning. Dessa rapporter ger värdefull input i det fortsätta arbetet med att gå från ord till handling. Även de lägesrapporter om marknadsläget som lämnats varje månad ger bra input, då de inkluderar utvecklingen av faktorer kopplat till produktion, handel, marknad och omvärlden. Vi har också i uppdrag att stärka robustheten på gårdsnivå för primärproduktion och här handlar det om kunskapshöjning, rådgivning, investeringar utifrån lämnat förslag.
Arbetet med att öka robustheten och minska sårbarheten är aktuellt även inom flera områden, så som livsmedelsstrategin och arbetet med den strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav
Beredskapslagring
Beredskapslagringen av livsmedel behöver byggas upp enligt utredningen och det gäller också nödvändiga insatsvaror till jordbruket, eftersom det är nödvändigt att kunna hålla igång en aktiv produktion oavsett förhållanden. Det är också viktigt att tillgodose forskning och innovation i jordbruket.
Vi på Jordbruksverket instämmer och har redan nu i uppdrag att ta fram förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Vi har också bett om uppdrag att utreda förutsättningarna för beredskapslagring av sjukvårdsprodukter för djurens hälso- och sjukvård, liknande den för humansjukvården.
Vi ser fram emot att vara fortsatt delaktiga i det viktiga arbetet med att bygga upp vår livsmedelsberedskap och står redo att börja verkställa förslagen inom ett år, förutsatt att nödvändiga beslut fattas. Den svenska livsmedelsförsörjningen ska säkras genom samarbeten och smart resursanvändning, så att den förblir robust och hållbar i alla lägen.
/Olof Johansson, avdelningschef
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den 24–25 januari i år genomfördes mässan Nordic Seafood Summit för andra året i rad. Förra året var mässan i Stockholm och i år tog den plats i Eriksbergshallen i Göteborg. Sjömatsindustrin, akademien, fiskeföretagare, vattenbruksföretagare, politiker och myndigheter deltog på mässan där Jordbruksverket hade en monter tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna.
Tångknäcke med sillröra. Foto: Lina Waara
Vi informerade om vår myndighetsgemensamma strategi för svenskt fiske och vattenbruk, handlingsplanerna för utveckling av svenskt yrkesfiske och vattenbruk, pågående regeringsuppdrag kopplat till den pelagiska blå värdekedjan samt Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Vår monter hade besök av flera bland annat fiskare, livsmedelsproducenter, kommuner, forskare, representanter från regeringskansliet, landsbygdsministerns politiskt sakkunniga Anders Drottja samt Sveriges Havsambassadör Helen Ågren.
Under mässans två dagar genomfördes flera intressanta föredrag och workshops bland annat workshopen ”Det blå guldet! – valorisering av marina restströmmar”, föredragen ”Hur mår svenska sjömatsbranschen?”, ”Nytt kring sjömat”, ”Hur ökar vi svensk humankonsumtion?”, ”Hur sätter vi fler nya produkter och innovationer på marknaden?” och passet ”För mer hållbar sjömat” där jag bland annat höll en presentation om svenskt yrkesfiske och framtida möjligheter inom sjömat.
Vår monter och på bild syns kollegorna Daniel Melin, Elin Gunve, Fredric Nilsson och Lina Waara.
Deltagandet på mässan har bidragit till nya kontakter och nätverk, men även en ökad kunskap för oss som deltog från Jordbruksverket om de processer som pågår i Sverige just nu för att använda restströmmar inom fiske och vattenbruk till både nya innovativa maträtter och produkter samt högvärdesprodukter som exempelvis medicin och kosmetika.
/Elin Gunve, yrkesfiskesamordnare på den nybildade Vattenbruks och fiskerinäringsenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Nu har jag uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg till och med september 2023, och det är en minst sagt varierande utveckling mellan de sektorer jag följer – alltså ingen enhetlig riktning på produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel. Undantaget är äggmarknaden, som krymper tydligt på alla fronter på grund av det stora salmonellautbrott som drabbat sektorn under 2023.
Jag börjar med några ord om äggmarknaden. När svensk äggnäring drabbades av fågelinfluensa 2021 minskade produktionen ungefär lika mycket som den gjort hittills 2023 på grund av utbrottet av salmonella. Men 2021 ökade samtidigt importen med 22 procent för att täcka upp för bristen på svenska ägg, i år har importen minskat med 3,3 procent samtidigt som utbudet av svenska ägg minskat med 13,2 procent. Att exporten samtidigt minskat har inte kompenserat för att bibehålla utbudet av ägg på den svenska marknaden och det betyder att både konsumtion och svensk marknadsandel sjunkit.
Jag lämnar äggen och går över till köttet. Som rubriken indikerar skönjes en ganska spretig utveckling mellan de olika sektorerna.
Vi har haft en högre produktion av nötkött och det är inte odelat ett positivt tecken, eftersom slakten främst ökat av kor och kvigor – alltså moderdjur som ska föda nya kalvar. Ökad slakt av kor och kvigor brukar följas av färre djur och minskad slakt längre fram i tiden. Oro för torka under försommaren kan vara en orsak till ökad slakt. Parallellt med ökad slakt har importen minskat och exporten ökat. Effekten på konsumtionen är en svag minskning som motsvarar ett kvarts kilo per person, samtidigt som den svenska marknadsandelen stärkts. Från köttbranschen hörs rapporter om minskad försäljning av dyrare detaljer på grund av försvagad köpkraft, samtidigt som färsen fortfarande säljer bra. Avräkningspriset ligger dock stabilt runt 58 kr/kg för ungtjurar klass R3, vilket är ungefär 2 kr/kg över EU-snittet.
När det gäller marknaden för får- och lammkött är volymerna relativt små, vilket betyder att stora procentuella förändringar ofta inte är kopplat till stora kvantiteter. Exportökningen på 22,5 procent speglar en förändring från 129 till 158 ton, alltså endast 29 ton.
På marknaden för griskött syns ganska stora minskningar av såväl produktion som import och konsumtion. Slakten har sjunkit med 3,8 procent och en orsak är det tuffa kostnadsläget. Grisföretagande är kapitalintensivt och därför skapar de höga räntorna kraftigt stigande kostnader för många producenter. Utvecklingen är också en fördröjd effekt av det som sker på EU-marknaden där antalet grisar minskat under längre tid, bland annat kopplat till förväntade skärpningar av EU:s djurskyddsregler. Att slakt och import minskat hittills i år betyder att utbudet av griskött i Sverige är lägre. Både detta och det faktum att hushållen har sämre ekonomi och därför drar ner på vissa dyrare livsmedel, kan förklara att konsumtionen av griskött sjunkit med 4,4 procent. Avräkningspriset i Sverige har varit stabilt runt 26 kr/kg sedan förra hösten vilket vittnar om en stabil hemmamarknad, samtidigt som snittpriset i EU varierat både över och under det svenska priset. För närvarande ligger EU-snittet omkring 2 kr/kg lägre än det svenska priset. Slakterinäringen konstaterar den krympande marknaden till trots, att det inte råder någon brist på julskinka i år!
På marknaden för matfågel skönjas en minskad slakt och svensk marknadsandel, medan konsumtionen är nästintill oförändrad jämfört med årets nio första månader 2022. Handeln har ökat i båda riktningar men importen har ökat mest. Jordbruksverket bedömer att kycklingbranschen haft stora utmaningar under året med såväl ökade kostnader, då den i likhet med grisproduktionen är kapitalintensiv, och med tilltagande konkurrens från billigare import.
Foto: Åsa Lannhard Öberg
Några spridda slutord innan jag sätter punkt. Den svaga kronan har gjort det dyrt att importera under 2023, samtidigt har inflationen tryckt upp de svenska livsmedelspriserna ordentligt de senaste åren. I skrivande stund noteras att inflationen dämpas, matbutikerna kan inte höja priserna så mycket mer för då faller efterfrågan. LRF:s lantbruksbarometer visar låg investeringsvilja i lantbruket, samtidigt som Jordbruksverkets statistik avslöjar att lantbrukets ersättning till eget arbete och kapital fallit från 2022 års rekordnivå på 18 miljarder kronor till 9 miljarder kronor 2023. Utsikter om att toppen på räntehöjningarna har nåtts och att kostnaderna för bland annat foder och energi stabiliseras, ger hopp om en mer positiv utveckling 2024.
/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt öga på animaliemarknaden
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Hur kan mer vildsvinskött nå konsument? Den frågan ramade in Vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Och vi gjorde vårt bästa för att besvara den genom att anordna både ett studiebesök till en vilthanteringsanläggning och en konferens med fokus på erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan.
Den 5 december samlades representanter från bland annat jägarförbund, vilthanteringsanläggningar och myndigheter i Tibro för ett studiebesök hos Lilla Spännefalla vilthanteringsanläggning. Där fick vi ta del av deras företagshistoria och se hur de arbetar med förädling av vildsvinskött.
Dagen efter var det dags för konferens i Lundsbrunn där uppåt femtio deltagare samlades. Fokus för konferensen var hur vi kan uppnå det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument. Vi fick bland annat höra:
Ett inspirerande föredrag om den så kallade Jällby-modellen, där markägare och jaktlag samarbetar.
Representanter från skog till detaljhandel deltog i ett panelsamtal om vad de ser för potential i vildsvinskött.
Vad det finns för attityder kopplat till vildsvinskött – från vilthanteringsanläggningen till konsument – utifrån två nya rapporter.
Tips som kan ta oss framåt
Vid konferensens slut sammanfattades en stor mängd med tips som kommit upp under Vildsvinsdagarna om vad vi, som på något sätt ingår i eller påverkar vildsvinskedjan, kan göra för att nå ut med mer vildsvinskött till konsument. Här är några av tipsen:
Ta kontakt med den lokala butiken och presentera dina vildsvinsprodukter – det går att få fram lokala avtal.
Introducera vildsvinskött för dem som ännu inte provat eller som är skeptiska i välbekanta maträtter, som till exempel i pizza, hamburgare och tacos.
Presentera och sätt in vildsvinsköttet i ett sammanhang. Bygg upp en berättelse! Koppla mat till en plats eller person.
Engagera kostchefen i kommunen för att få in vildsvinskött på menyn i offentlig sektor.
Samarbeta, samarbeta och samarbeta lite till! För en hållbar vildsvinskedja behövs alla länkar.
Viktiga dagar
Vildsvinsdagarna var den första tillställning och konferens som jag var med och skapade, vilket var både spännande och nervöst. Jag hade som mål med dagarna att skapa viktiga samtal, lära mig mer om hur vi kan nå ut med vildsvin till konsument och lyfta både utmaningar och lösningar. Jag är glad att skriva att jag tycker att vi uppfyllde dessa mål!
Vildsvinsdagarna anordnades av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet. Här kan du läsa mer om uppdragen som vi myndigheter har.
Ett stort tack till alla deltagare och samarbetsparter för lärorika och inspirerande dagar!
//Cecilia Andersson på Näringsutvecklingsenheten.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den åttonde och sista delrapporten om svenska livsmedelsförluster handlar om vildfångad fisk och skaldjur. Rapporten hittar du här.
Torskbåt. Foto: Lina Waara
Jag hade inte någon förkunskap om fisket när jag började och har lärt mig väldigt mycket av att hålla ihop arbetet med rapporten som omfattar fisk och skaldjur fångade i hav och längs kust, av svenska fiskefartyg. Tur det finns kunniga och erfarna kollegor och god hjälp av forskare på SLU Akvatiska resurser!
Utöver att visa hur mycket fisk och skaldjur som blir mat hoppas jag att rapporten också ska bidra till att fler får kunskap om möjligheterna och utmaningarna med resurserna hos de blå näringarna.
Resultaten visar att:
8 procent av den fisk som fiskades i syfte att gå till livsmedel, inte gick vidare till mat under 2021. Det motsvarar 4 000 ton. Orsaken till förlusterna är utkast, rens och skador från rovdjur som säl och skarv. Framförallt vid fisket nära botten av arter som torsk, kolja, gråsej, havskräfta, räka och vitling.
Två tredjedelar av all fisk går till fodertillverkning i Danmark. Det är framförallt från det pelagiska fisket av sill, skarpsill och makrill.
Forskarna intervjuade branschföreträdare om deras syn på orsakerna till att fisk inte går vidare i livsmedelskedjan och tankar om vad som behöver göras. Vissa fullt ätliga fiskar eller detaljer av fiskarna efterfrågas inte av konsumenter, som till exempel skarpsill – du vet fisken i ansjovis? Tobis och vissa karpfiskar, köttet från siklöja och torskrom äter vi knappt heller. Köttet från siklöja anses vara en delikatess i Finland men i Sverige använder vi det till foder.
Torsk till middag, eller nån annan spännande sjömatsprodukt? Foto: Scandinav/Astrakan Images.
Det är positivt att det finns en stor satsning i Sverige på Blå mat – centrum för framtidens sjömat som tittar just på konsumentbeteenden och att höja efterfrågan på nya, hållbara och näringsriktiga sjömatsprodukter.
Konsumtionen begränsas också av rekommendationer gällande miljögifter då barn och kvinnor som kan bli gravida rekommenderas att ha ett mycket begränsat intag av fet fisk från Östersjön. Mer kunskap om halterna av miljögifter i vissa områden av Östersjön kan ta reda på om mer fisk skulle kunna fiskas för livsmedel utan att äventyra säkerheten för konsumenter.
Mottagning av sill. Foto: Karin Lindow
Att mycket sill, skarpsill och makrill fiskas för att gå till foder beror på fler saker, även lönsamhet, affärsöverenskommelser och att vissa båtar idag är så stora att de inte kan anlägga i svenska hamnar. Möjligheten att mer fisk går till livsmedel i Sverige har betydelse för vår livsmedelsförsörjning och i våras redovisade Jordbruksverket ett regeringsuppdrag om just detta: Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill.
Precis som i de andra delrapporterna så ger rapporten om fisk och skaldjur förslag på åtgärdsområden för att mer ska bli mat. För vi ser möjligheter till att både minska livsmedelförlusterna inom fångsterna för livsmedel och att öka andelen fångster som går till livsmedel.
/Karin Lindow, projektledare för nationell uppföljning av livsmedelsförluster som ingår i livsmedelsstrategins uppdrag för minskat matsvinn, med god hjälp av kollegor som Lina Waara, fiskepolitisk utredare.
Sillbåt. Foto: Karin Lindow
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Torsdagen den 19 oktober firas Offentliga måltidens dag runt om i hela landet. Betydelsen av de offentliga måltiderna, som berör en stor del av befolkningen varje dag, har de senaste åren uppmärksammats allt mer.
För att fler ska få möjlighet att ta del av de offentliga måltiderna, åker en foodtruck runt på öarna i Ekerö kommun den 17–19 oktober och bjuder på provsmakning av skolmaten och Ekerös nya kommunrätt ”Ekerörätten”. Foto: Ekerö kommun.
På Offentliga måltidens dag visar kommuner och regioner runt om i Sverige stolt upp sina måltidsverksamheter. På många håll serveras extra festliga menyer och beslutsfattare eller anhöriga bjuds in till skol- och seniorrestauranger. Medan det på andra håll serveras smakportioner till allmänheten i stadshuset eller på torget.
Offentliga måltidens dag är också ett tillfälle då många måltidsorganisationer lyfter fram närproducerade råvaror och samarbeten med lokala livsmedelsproducenter.
Här kommer några exempel:
Åre kommun kommer bjuda på en potatisbuffé med närodlad potatis.
Östra Göinge kommun kallar årets tema ”Smaken av en plats”.
Örebro kommun lyfter fram samarbeten med lokala livsmedelsproducenter och serverar havreris från Närkeslätten.
Mora kommun serverar pannbiff, potatis och sås bestående av nästan bara lokalproducerade råvaror.
Ekerö kommun lanserar i samband med firande i år en egen rätt, Ekerörätten, som är baserad på råvaror med lokal anknytning.
Ekerörätten. Det är kommunens kockar har tagit fram rätten, som är baserad på råvaror med lokal anknytning. Rätten kan lagas och serveras, anpassat till matgästerna i förskola, skola och omsorg. Foto: Ekerö kommun.
Bidrar till stabilitet
Det är fjärde året som MATtanken koordinerar Offentliga måltidens dag, för att uppmärksamma de tre miljoner offentligt finansierade måltider som varje dag serveras i förskola, skola, äldreomsorg och på sjukhus.
De offentliga måltiderna har alltid fyllt en viktig funktion i samhället, men på senare år har allt fler förstått värdet av dem.
-Tryggheten som måltiderna bidrar till är extra viktig i ett omvärldsläge med oroligheter och ansträngd ekonomi. De offentliga måltiderna är också viktiga i frågor som rör näringslivsutveckling, beredskap och hållbarhetsmål. De offentliga måltiderna bidrar på många sätt till stabilitet i samhället.
Matgästerna serveras pannbiff med potatis, brunsås och tillbehör på Offentliga måltidens dag i Mora kommun. Potatisen kommer från åkrar i Mora, köttfärsen till biffarna kommer också från lokala producenter och brunsåsen innehåller närproducerad ekologisk mjölk. Foto: Mora kommun.
Vi har fantastiska offentliga måltider i vårt land. Det vill vi att fler ska få upp ögonen för. Därför koordinerar MATtanken Offentliga måltidens dag, den 19 oktober 2023. Det är en dag då offentliga måltidsverksamheter i hela landet visar upp sin verksamhet.
Måltidens dag har instiftats av Måltidsakademien och infaller alltid tredje torsdagen i oktober. MATtanken förstärker dagen i samverkan med MåltidsakademienLänk till annan webbplats.. Läs mer och se alla anmälda aktiviteter här: www.mattanken.se/omd.
/Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.
Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?
Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
Exporten ökade för alla köttslag.
Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur
Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.
Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.
För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.
Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.
I förra veckan hade jag förmånen att delta på den kanske största årliga konferensen för aktörer i livsmedelskedjan. Här kommer ett sammandrag.
Vad är det bästa svenskt lantbruk kan göra för att lyckas med livsmedelsstrategin?
Svenskt lantbruk är och kan bli en framtidsbransch menar Anna-Karin Hatt, VD på LRF. Vi ligger långt fram med unika mervärden, världens befolkning ökar och vi har vissa fördelar i ett varmare klimat. Hon ser dock att det behövs:
Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Bara en fjärdedel av lantbrukarna tycker de har rimligt betalt för sitt arbete och kan investera det som krävs.
Stark efterfrågan på svenskproducerat från konsumenter och offentliga kök.
En kraftfull svensk livsmedelsstrategi 2.0. Ökad produktion och produktion av egna insatsvaror som fossilfri mineralgödsel och drivmedel.
Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen pekade också på att befolkningstillväxt, klimatomställning och klimatanpassning, samt geopolitisk komplexitet är tre globala utmaningar som driver förutsättningarna för livsmedelskedjan. Lantmännen har lämnat in tio förslag till nya livsmedelsstrategin 2.0. Läs hela inspelet här.
Vad är det bästa myndigheterna kan göra i sina verksamheter för att lyckas med Livsmedelsstrategin?
Christina Nordin, Generaldirektör på Jordbruksverket sa att det finns utmaningar idag men allt var verkligen inte bättre förr. Livsmedelsstrategin ger hopp, 2017 blev det tydligt att vi ska satsa på svensk livsmedelsproduktion. Unikt att riksdagen tagit det beslutet. Vi behöver en ökad matproduktion som ger jobb och tillväxt, biologisk mångfald och stärkt beredskap.
Fler behöver göra mer. Hela kedjan behöver inkluderas i kunskaps- och innovationssystemet. Politiken behöver stödja och myndigheter behöver genomföra politiken klokt. Det gäller alla delar: regler, tillsyn, utformning av stöd. Det händer för lite. Vi har en komplex omvärld och reglerna blir inte mindre komplexa. Men myndigheter måste göra det komplexa enkelt att hantera.
Tiden är förbi när man accepterade att det är krångligt att ha att göra med myndigheter. Det är en fråga om demokrati. Det finns en stor tilltro och en förutsättning är att myndigheter levererar som medborgarna förväntar sig. Om vi underlättar så kommer också syftet med reglerna uppnås. Vi vill utgå från kundens verklighet och behov, underlätta att göra rätt, vara tillgängliga och bygga enkla lösningar, använda vår kunskap om näringen för att ge rätt beslutsunderlag till politiken. Och samverka med andra myndigheter. Jordbruksverket har satt en plan för 2030.
Annica Sohlström Generaldirektör på Livsmedelsverket berättade hur de jobbar för att underlätta för företag för goda förutsättningar för företagande: råd och gott bemötande, dialog med företagen, proaktivt och effektivt arbete för ändamålsenliga regler och villkor, riskbaserad och likvärdig kontroll. En bra kontroll ger livsmedelssäkerhet. Men det är viktigt att företagen förstår reglerna och kan göra rätt från början. Att skapa förtroende och tillit för maten vinner också företagen på. Livsmedelsverket jobbar också med att stärka innovationsförmågan internt och externt i samverkan med andra myndigheter och branschen samt jobbar även med mat och dricksvatten till alla vid kris och höjd beredskap.
Nyord eller buzzword – viktig med impact
Hur går vi från forskning till impact? Forskare på RISE:s satsning Framtidens mat berättade om forskningsresultat på flera olika områden och ställde frågan till deltagarna om hur forskningen ska ge impact. Jag översätter impact till att skapa förändring/få effekt/påverka/skapa värde/göra skillnad, ett populärt ord som många använder. Och jag håller verkligen med RISE att det är jätteviktigt att kunskapen når ut och ger resultat.
Lanseringen
15 stora livsmedelsföretag lanserade ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedjan” som innebär gemensamma mål för riktningen framåt. Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen och de ingår i Hållbar livsmedelskedja (HLK) som WWF koordinerar. Handslaget innehåller målsättningar inom klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter och alla medlemsföretag ska utifrån sina egna verksamheter, omsätta planen i konkreta mål och handlingar. Läs mer här.
Grattis
Till stiftelsen Axfoundation vinnare av livsmedelspriset! Priset delas ut av nätverket Livsmedel i fokus motiveringen hittar du här.
Axfoundation arrangerade också ett eget pass – ”Betala för hela få betalt för halva” med tema matsvinn. Några exempel på projekt är Braxenfärs, att använda mer av hela baljväxterna, fler värphöns till mat och att ta tillvara restströmmar i industrin.
Till Nordic Seafarm som blev årets Impact maker! De odlar svensk sockertång – hjälper haven samtidigt som de producerar protein. Läs mer här.
Till Livsmedelsdagarna som firar 60 år i år!
Hur kan pulserande elektriska fält bidra till mer effektiv och hållbar livsmedelsproduktion? Företaget Opticept berättade om pulsteknik för att torka till exempel morötter eller få ut mer olivolja ur oliver, eller juice.
Kjell A Nordström trendspanade och Rickard Tellström gav historiska återblickar med framåtblickar. Vi lever just nu i en tid av kriser som staplas på varann. Vi vill alltid ha nytt efter kriser, efter regn kommer solsken. Och visste du att år 2045 beräknas det finnas bara 600 städer i världen?
Vad gäller AI och allt annat som är nytt så tar jag med mig något som även flera sa under dagarna: identifiera först problemet och hitta sen rätt teknik att lösa det med.
Stina Printz på Norrmejerier berättade om korna som är våra hjältar men att alla hjältar har sina brister. De har klimatberäknat alla gårdar och arbetat på många sätt för att minska klimatpåverkan från produktionen men även för sina transporter. Korna får till exempel ett metanreducerande tillskott i fodret. Starten för deras nya mjölk Norrlogisk, med lägre klimatavtryck, blev lite tuff i februari 2023 men den har skapat diskussion och fått stort intresse inom restaurang och storhushåll.
Daniel Skavén Ruben: vad är varmt och kallt för investerare? Kallt: snabbleveranser, vertikalodlingar, alternativa proteiner. Varmt: klimatinvesteringar (men bara 4,3% av climate tech pengar går till agrifood), regenerativt jordbruk, fossilfri gödsel, Biotech CRISP, AI, robotar, alternativa djurfoder, lokalodlat.
Ett av de sista passen handlade om regler.
Varifrån kommer alla regler? Kan vi förenkla dem?
Vi behöver regler för att skydda konsumenter. Varför på EU-nivå? För att ha samma nivå och villkor på hela marknaden. Nicklas Amelin på Livsmedelsföretagen berättade om vilka institutioner som är involverade i regelprocesserna på EU-nivå. Deltagarna fick svara på vilken som är deras favoritregel, se bild ovan.
Stefan Ernlund på Landsbygds- och infrastruktur departementet berättade om hur regeringen jobbar med regelarbetet. 5 000 personer som hjälper de 24 ministrarna varav 200 är politiska tjänstemän direkt under ministrar. Regeringskansliet är mycket av en förhandlingsinstitution. Slöjdar fram och petar i varandras formuleringar, och så stäms det av. Tar fram förslag till nya lagar, utfärdar lagar, beslutar föreskrifter, kan bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter. Deltagarna fick svara på vilken som är den mest arbetsamma regeln, se bild nedan.
Lotta Elmér på Atria sa att reglerna skapar tydlighet och skyddar företaget att man producerar säkra livsmedel, skapar konkurrensneutralitet, främjar exporten, m.m.
Slutligen – panelsamtal om läget i branschen. Carl Eckerdal höll ett brandtal om hur det står till i branschen och dess utmaningar. Att livsmedelsindustrin lever mitt i stormen just nu med en oförutsägbarhet som de inte är vana vid: den nya kartan är inte på plats och flera av utmaningarna är utöver deras kontroll. Det ligger lite i linje med vad Kjell sa i början att vi lever i en tid där kriserna staplas på varandra…
Förutom mycket kunskap, omvärldsspaning och inspiration så blev det såklart också mycket nätverkande för personer som verkar i olika led av livsmedelskedjan eller låt oss säga livsmedelssystemet. Att känna varann är en viktig grund för samverkan, bort med stuprören! Back to the future, var tema för årets livsmedelsdagar, eller som min farfar Ragnar brukade säga: framåt gäller färden ej tillbaka!
/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I juni 2020 publicerade vi blogginlägget ”32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin”. Vi skribenter är mycket stolta över att detta inlägg fortfarande är det mest lästa sedan bloggen föddes i april 2020, med hela 2 110 visningar! Ett inlägg om att priserna ökar i hela livsmedelskedjan ligger tvåa med 1 414 visningar.
Nu är vi taggade att bjuda på en favorit i repris och hoppas att alla våra läsare – ni som redan intagit semester-hängmattan och ni som fortfarande jobbar – njuter av vårt kåseri med tillhörande låtlista. Den här gången bjuder vi på 28 låtar med mer eller mindre solklar koppling till mat och den svenska livsmedelsstrategin. Antalet låtar sammanfaller med antalet medlemsländer i EU innan BREXIT. Som ni alla vet svingar Sverige ordförandeklubban i EU:s rådsarbete första halvåret 2023.
Jag som skriver den här ingressen har nyligen tillbringat fem dagar och nätter på Sweden Rock Festival, och har följaktligen fokus på tyngre låtar med förstärkta instrument. Men jag kryddar med en del folkmusik och min skribentkollega bidrar till att balansera upp det hela med andra genrer.
Foto: Åsa Lannhard Öberg. Bilden till vänster visar min lilla Sweden Rock-familj, i folkhavet inför nån konsert. Bilden till höger har solklar koppling till svensk mat och det smakade för övrigt mycket gott!
Ni kan hitta låtlistan på Spotify och glöm inte att läsa de kreativa associationerna mellan mat & musik samtidigt som ni lyssnar. Bara för säkerhets skull vill vi poängtera att upphovsmakarna i de flesta fall garanterat inte tänkte på livsmedel när de tecknade ner sina texter, men med en gnutta fantasi så är allt möjligt…
1. Shotgun Blues – Volbeat: Ett av mina favvo-band som jag senast såg på Sweden Rock Festival 2022. Vem går inte igång på en skön blandning av rockabilly & metal med en gnutta trallvänliga dansbandstoner? Nu till ämnet. Rovdjur och annat vilt är en del av den biologiska mångfalden men de orsakar också skada – vargar som river får och vildsvin som bökar upp jordbruksmarken. Det ger förluster före slakt och skörd, ett kostsamt matsvinn tidigt i kedjan. Skyddsjakt (vilket kräver en ”shotgun”) behövs för balansen mellan mångfald av arter och livsmedelsproduktionens intressen. Beräkningar som LRF gjorde för några år sedan indikerar årliga viltskadekostnader på cirka 18 miljarder kronor, vilket kan jämföras med jaktens värde på cirka 4,5 miljarder kronor.
2. Genesis Owusu – A song about fishing: I livsmedelsstrategin ingår förstås även de blå näringarna, där svenskt fiske är en viktig del. En ny utredning från Jordbruksverket visar att en betydligt större andel av svenskfångad fisk skulle kunna landas i Sverige och bli mat.
3. Worm Tamer – Grinderman: Trivs maskarna i din jord? Jordbruksverket och SLU har tillsammans tagit fram appen Hur mår min jord. Den hjälper dig att få en väl fungerande odlingsjord i vått och torrt. Bra för maskarna, skörden och livsmedelsstrategin.
4. Raining Blood – Slayer: Jag har inte analyserat vad trash-bandet Slayer vill förmedla med sin låt Raining Blood. Men jag associerar i stunden till vår och SLU:s rapport om livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Den visar att 13 000 ton blod inte blev mat år 2020 utan gick till biogas. Det hade räckt för att laga 156 miljoner portioner blodpudding! En orsak är bristande efterfrågan, att det kostar för mycket att ta tillvara blodet i förhållande till vad många konsumenter vill betala.
5. Deutchland – Rammstein: Rammsteins frontfigur och sångare är i blåsväder, men oavsett detta aber är de ett hypat industri metal-band som förra sommaren spelade för över 150 000 fans under tre slutsålda konserter på Ullevi. Jag var där och kände värmen från pyrotekniken! Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner i ekonomiska termer och stod år 2021 för 10,5 procent av den svenska exporten och 17,1 procent av den svenska importen av varor och tjänster, till ett samlat värde av 556,5 miljarder kronor. Svenska exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter men vi handlar även med livsmedel. Exporten av livsmedel från Sverige till Tyskland uppgick år 2022 till 6,4 miljarder kronor medan handeln i andra riktningen uppgick till 17,4 miljarder kronor. Vi har alltså en negativ handelsbalans med livsmedel med Tyskland.
6. Tre Bröder – Ulf Lundell:”Och månen lyser så tyst och klar i natt, och vi väntar på värmen från söder. Det var ingenting särskilt med oss, mer än att vi var tre bröder…” I den här låten från 1984 beskriver Ulf Lundell förhållandet mellan tre bröder, den tar upp både slitning och sammanhållning över tid. Många lantbruk stannar inom en familj i flera generationer och en generationsväxling innefattar ofta mentala, juridiska, och ekonomiska utmaningar. Omkring 60 procent av svenska lantbruk brukar mer än 100 hektar jordbruksmark och det genomsnittliga värdet 2021 var 121 800 kr för ett hektar svensk åkermark samt 45 300 kr för ett hektar betesmark. Många lantbruk har därtill skog, djur, ekonomibyggnader, boningshus och maskiner så det är en rundlig summa – inklusive känslomässig anknytning – som omfattas av ett generationsskifte. Apropå ”värmen från söder” kan du läsa om utsikter inför sommaren 2023 här.
7. Money – Sault: Jordbrukare och fiskare är primärproducenter, det innebär att de producerar en oförädlad råvara och är först i den ekonomiska näringskedjan. Råvarorna är utsatta för global konkurrens där det i många fall inte görs skillnad på om varan produceras i ett låglöneland eller i ett land med höga kostnader på insatsvaror och rimliga löner. Men det finns givetvis konsumenter som är noga med att välja mat utifrån såväl social som ekonomisk och miljömässig hållbarhet och då kan ursprunget spela stor roll. Kort sagt kämpar svenskt jordbruk med konkurrenskraft och lönsamhet. Årligen satsas 120 miljoner kronor på livsmedelsstrategin med målet att öka det svenska jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Hur det går kan du läsa om här.
8. Barley – Water from your eyes: Barley water är en läskande dryck som görs på korn, citron och honung. Den lär ha varit nykteristen kung Gustaf VI Adolfs favoritdryck, och kallas ibland för Kungavatten. I början av 1980-talet odlades korn på över 700 000 hektar i Sverige och var då den största spannmålsgrödan. I dag dominerar vete.
9. Crawfish – Elvis: Vi har en lång tradition av kräftätande i Sverige. På medeltiden serverades kräftor som delikatesser för kungligheter. Först mot slutet av 1800-talet började gemene man äta dem som vi gör i dag, kalla och hela. Men våra inhemska kräftor räcker inte långt och vi importerar största delen från Kina, USA och Turkiet. Med över 200 mil kust och nästan 100 000 sjöar finns det fina förutsättningar för ett växande vattenbruk i Sverige med odling av exempelvis kräftor.
10. Barkbrödslåten – Knis Karl (i vår lista framförd av Orsa Spelmän): För länge sedan när det blev missväxt och andra kriser som påverkade växtodlingen bakade människor bröd på bark. Svälten var tidvis svår och innebar både sjukdom och död. Idag är förutsättningarna att hantera kriser bättre, men vi är samtidigt sårbara för störningar i produktion av och handel med mat. I värde räknat brukar man säga att varannan svensk tugga är importerad. Uttryckt i kvantitet varierar vår försörjningsförmåga från noll procent för bland annat tropiska frukter och runt 20 procent för tomater till 70 procent för kött totalt, runt 100 procent för ägg och morötter och över 100 procent för spannmål. Vi behöver en ökande och robust inhemsk livsmedelsproduktion för att försörja befolkningen med mat, såväl i lugna tider som i kris. Och det instämmer den svenska livsmedelsstrategin i.
11. Vatten och bröd – Den svenska björnstammen: Vi fortsätter på temat kriskost. Livsmedelsstrategin ska leda till att Sverige har en robust livsmedelsförsörjning både i krig och fred, så att vi slipper leva på vatten och bröd vid en kris. Vad som ska klassas som en kris eller inte låter vi skribenter låta vara osagt. Men nog är det utmanande med torka i vissa delar av landet. På den här sidan finns aktuell information från oss om torka.
12. Nuclear – Mike Oldfield: Gitarrsolot i den här låten ylar sorgset men ack så vackert! Det är omtvistat huruvida vi ska bygga mer kärnkraft i Sverige. Den är ren och effektiv om den funkar, men tillhör inte segmentet förnybar energi som biogas, solenergi, vind- och vattenkraft gör… Mer än två tredjedelar av de totala globala växthusgasutsläppen orsakas av energisektorn och den stora boven stavas i grund och botten FOSSILA BRÄNSLEN. Sverige har ett mål att hundra procent av vår egen energiproduktion ska komma från förnybara källor år 2040. Lantbruket är en viktig producent av förnybar energi. Jordbruksmark kan härbärgera vindkraftverk och solpanelsparker. Gödsel, slaktavfall och rester från växtodlingen kan ingå i biogastillverkningen och det går att söka stöd hos Jordbruksverket under 2023 för att investera i en biogasanläggning. Jo vi vet, för tillfället inbjuder tyvärr inte regelverket till att investera i biogasanläggningar…
13. We Make Sweden Rock – Hammerfall: Alltså den här låten, man går igång på alla cylindrar – vilket drag! I låtlistan finns en live-version. Ja visst är vi svenskar duktiga på innovation, som får ”Sverige att rocka” internationellt? Sverige är världens tredje mest innovativa land och det mest innovativa landet i EU enligt FN:s årliga ranking Global Innovation Index 2022. Före oss skymtar bara USA och Schweiz. Men här kommer haken i sammanhanget; när det gäller livsmedel hamnar vi på en ynka fjortonde plats bara i den europeiska ligan. Sweden Food Arena menar att det beror på att svensk livsmedelssektor präglas av små och medelstora företag, har få stora företag med forskning i Sverige, gör begränsade investeringar i FoU, har lågt fokus på export, har liten samverkan inom sektorn samt dålig samverkan mellan akademi och företag. Så här finns arbete att göra! Här kan du söka stöd för innovationsprojekt inom primärproduktionen.
14. Nightrain – Guns n’ Roses: Vi älskar sol och värme, men om vi tänker bortom vår hunger efter najs sommarväder har jordbruket under vår och försommar varit extremt torkstressat. Den gångna helgen fick vi äntligen regn men torkan har redan satt spår. Första vallskörden gav i vissa områden mindre än hälften av det bonden vanligtvis kan fylla de vita plastbalarna med. Regering, myndigheter och branschorganisationer samarbetar för en god beredskap och det finns redan undantag för att skörda på mark där ersättning ges för att ha mark i träda. En kollega till oss har tagit ensilage från lantstället i Västmanland där marken annars ligger i träda. Tillsammans med gräs från grannarnas åkrar transporteras uppåt två hundra balar ner till släktingar i Småland på lastbil som går retur från ordinarie körningar. När nöden kräver skapas nya lösningar. Vad har då den här låten från 1987, av rockarna från Los Angeles med vädret att göra? Absolut ingenting. Så här skriver Wikipedia: “The song is a tribute to an infamous brand of cheap Californian fortified wine, Night Train Express, which was extremely popular with the band during their early days because of its low price and high alcohol content. The title is spelled differently, omitting a T and removing the space.” Sistnämnda mening gav mig möjligheten att associera till regn, men vin är förvisso också ett livsmedel.
15. Money Money Money – ABBA: Ett övergripande mål med den svenska livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vi pratar idag alltmer om den ekonomiska hållbarheten, men utan money money money och god lönsamhet kan företagen inte överleva och utvecklas. Jordbruksverket har räknat på lönsamheten i den senaste uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin.
16. Pumpan – Dina ögon: 2020 skördades 5 967 ton pumpor i Sverige. Om en pumpa väger strax under 3 kilo i genomsnitt så blir det 2 miljoner! Många pumpor används som dekoration vid Halloween, och kastas sedan. Varför inte göra paj eller soppa på alla matpumpor när spökena dragit vidare!?
17. Lobster – Onthedal: Hummer och champagne är älskad lyxmat för många och fisketrycket på humrar är högt. Men de riskerar att fastna i spökredskap. Från den 1 januari 2023 ska alla hummerburar ha ett rymningshål. Hålet hålls stängt av en bomullstråd som går sönder efter tre till fyra månader i vattnet, anpassad till längden på hummersäsongen. Då frigörs öppningen och instängda humrar kan ta sig ut.
18. Can you hear the rooster crow – Cybe: Det är en livsmedelsförlust att 5,6 miljoner tuppkycklingar sållas bort varje år i äggproduktionen. Livsmedelsstrategin har mål och uppdrag för att minska dessa förluster.
19. Oil – Gorillaz och Stevie Nicks: Det är skillnad på olja och olja. Sveriges jordbruk arbetar för att bli fritt från fossila bränslen och minska sitt beroende av konstgödsel. Men vegetabiliska oljor är en möjlighet och framtidsprodukt. I Sverige är raps vår vanligaste oljeväxt, även om vi också odlar rybs och lin. Rapsblomman ger vackra gula fält och en gyllengul rapsolja som är rik på den nyttiga fettsyran Omega 3.
20. Det är en dag på sjön – Ulf Dageby: Så här i sommartider är det lätt att tänka på blå böljor och båtliv och därför innehåller vår låtlista också ganska många associationer till de blå näringarna. I den här låttexten, som är ganska grym även om melodin är lättsam, nämns krabbor i refrängen. I Sverige finns drygt 30 krabbarter varav den mest populära som livsmedel är krabbtaska. Krabban kan bli 30 cm bred över skalet och väga 5 kg men den vanligaste storleken ligger runt 15 – 20 cm i skalbredd.
21. Trollhammaren – Finntroll: Verktyg (till exempel en hammare) behövs vid byggnationer. Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar påbörjas ska planerade förändringar godkännas av länsstyrelsen genom förprövning. Statistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och är ett bra mått på företagens investeringsvilja. Efter en tillfällig ökning 2021 hamnade många lantbrukare i en pressad ekonomisk situation 2022 på grund av skenande kostnader på insatsvaror i kombination med stigande räntor. Det syns genom ett kraftigt minskat antal förprövade stallplatser 2022.
22. New Year’s Day – U2: EU:s nya jordbrukspolitik trädde i kraft den 1 januari 2023 (=Nyårsdagen). Den har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan leverera mat till befolkningen. Politiken styrs i varje land av den nationella strategiska planen – läs om den svenska dito här.
23. They Rode On – Watain: Black Metal är inte min favorit-genre inom hårdrocken, men Uppsala-bandet Watain har ett par låtar som tilltalar mig – till exempel melodiösa They Rode On. Låten handlar inte om ridsport, men kansk om att förflytta sig till häst. Oavsett detta växer sig hästnäringen allt starkare i Sverige. Idag finns omkring 355 000 hästar i vårt land, vilket kan jämföras med antalet mjölkkor som uppgår till 330 000. Svensk hästnäring omsätter årligen cirka 32 miljarder kronor.
24. Äppelbo gånglåt – Ärtbergs Kalle (i vår lista framförd av Dalarnas Spelförbund): Den 5 juli är planen att jag ska besöka Bingsjöstämman i Rättvik för första gången. Säkert ljuder tonerna av Sveriges kanske mest berömda gånglåt över nejderna denna dag. Just ja, skulle ju skriva något om äpplen också. Och här skulle jag vilja återanvända tre av fem frågor om äpplen som en kollega på statistikenheten skrev i ett roligt blogginlägg om äpplen hösten 2022: ”Grattis Ingrid Marie, Frida och Alice! Nej, det är inte fruntimmersveckan, utan äpplets dag! Vi firar med en kort äppelfrågesport: Vad är det som väger 30 miljoner kilo och skulle kunna göra världens alla rådjur på snusen? Just, det: Sveriges äppelskörd. Vilka är det som är extra tjusiga om våren, ökar snabbt som attan och börjar närma sig fyra miljoner? Rätt gissat. De svenska äppelträden. Vad väger omkring elva kilo och bör inte göras allt på en eftermiddag? Joodå: den genomsnittlige medborgarens årliga äppelätande.”
25. Working Class Hero – John Lennon (eller varför inte Green Days version – låtlistan innehåller båda): Tillhör lantbrukarkåren arbetarklassen? De arbetar hårt i alla fall, även om det fysiskt betungande arbetet minskat tack vare tekniska framsteg. Istället ställs idag ökade krav på management och entreprenörskap hos våra lantbrukare. En bonde måste ha många kunskaper helt enkelt. Jag har googlat i historiebeskrivningarna och hittat följande fakta: Jordbruket har varit Sveriges modernäring i sex tusen år. Under 1800-talets nationalromantiska period var bonden en central gestalt. Mellankrigstiden innebar tillväxt för offentlig sektor och lönearbetet och då hamnade bönderna på efterkälken. Andra världskrigets livsmedelsransonering innebar ett uppsving för böndernas status då de kunde tillhandahålla mat till stadsborna. I denna oroliga tid symboliserade bönderna också trygghet. I Sverige finns idag cirka 58 800 lantbruksföretag. Dagens bild av bonden är att hen är en viktig kugge i samhällsmaskineriet. Det visar inte minst attitydundersökningar genomförda av Från Sverige, där 83 procent av de tillfrågade konsumenterna år 2023 anger att de köper svenska livsmedel för att gynna bonden.
26. The Price – Twisted Sisters: Vi snackar dagligen om matpriserna och hur det påverkar vår konsumtion. Prisökningen på mat har inneburit en minskad efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel, som oftast inte kan konkurrera med ett lågt pris. Jordbruksverket publicerar månadsvisa indexberäkningar för pris- och kostnadsutvecklingen i livsmedelsproduktionen. En jämförelse jag gjort av hur priser och kostnader utvecklats mellan januari 2022 och mars 2023 visar att priset till bonden för samtliga råvaror som sålts ökat med 18 procent, samtidigt som priset till industriledet för livsmedel totalt ökat med 25 procent och priset till konsument ökat med 26 procent. Lantbrukets kostnader har samtidigt ökat med 10 procent, men om vi istället hade tittat på perioden till och med oktober 2022 var ökningen 21 procent. Observera att en krona upp i primärledet ger en högre procentuell ökning än en krona upp i konsumentledet. Beräkningen säger heller inget om marginaler eller lönsamhet i leden och ofta sker förändringar av priser och kostnader inte samtidigt i alla led.
27. Sirkoijen Tanssi (Syrsornas Dans) – JP Nyströms: Jag avslutar kåseriet med två folkmusiklåtar, det är ju trots allt midsommartider. Detta underbara gäng från lappländska Malmberget sprider spelglädje med sina fioler och en tramporgel. På vår bröllopsresa längs Kungsleden i augusti 1997 anlände vi till Saltoluokta fjällstation efter åtta dagars vandring, just den kväll då JP Nyströms lirade där efter en vild surströmmingsskiva. På tal om jäst fisk på burk har det på sistone varit svårt att få tag på råvaran strömming för tillverkare, och färdigvaran surströmming för konsumenter. Jordbruksverket är involverade i arbetet att se över möjligheterna att tillverka denna norrländska specialitet på andra råvaror. Just ja, det var ju syrsorna jag skulle spinna vidare på och inte strömmingen… Ni har väl hört talas om alternativa proteiner?
28. Vallåtspolskan – Gössa Anders d.ä. (framförd av Björn Ståbi och Olle Hjort): I Sverige odlas vall, alltså gräs till våra idisslare, på runt 40 procent av åkerarealen och det säger en del om hur viktig den här odlingen är i vårt land. Att odla vall har flera miljömässiga fördelar. Bland annat binder vallen kol väl eftersom marken är vintergrön och det betyder att föreningar av detta grundämne inte ger sig iväg ut i atmosfären och skapar växthuseffekt. Jordbruksverket tar upp denna styrka i en serie om svenska mervärden i livsmedelsproduktionen som publicerades i början av maj.
//Åsa Lannhard Öberg och Ingela Grahn som hoppas att ni njuter av läsning & lyssning och passar på att önska alla våra läsare en härlig sommar!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 